Kategoriarkiv: Amsterdam

Påskfirande och caneléer

Jag hoppas att ni har haft en riktigt härlig påskhelg och att ni har hunnit med både roligheter och att ta det lugnt i sommarvärmen som har kommit på besök. Jag har firat min första påsk i Göteborg och även om det till en början kändes lite märkligt att vi inte samlades hemma hos mina föräldrar hela familjen, är jag väldigt nöjd med helgen!

Jag inledde helgen med att ta ledigt hela torsdagen och gå och klippa håret en bit, sedan tog jag mig i kragen och ordnade mitt förenklade årsbokslut och deklarerade (såååå skönt att få det gjort!). Efter årets första löparrunda i korta byxor och t-shirt (underbart sommarväder) på påskaftons förmiddag kom lillasyster och hälsade på och vi tog en promenad i Linné och åt Frozen yoghurt (gott men farligt koncept med gigantiska bägare som gör att en normal glassportion ser fjuttig ut, och vips så har man hällt på glass, godis, bär och såser så att glassen innehåller drygt hela dagsbehovet av energi och kostar som en lunch på stan…). När vi efter några timmar blev hungriga igen for vi in till El corazón och åt en riktigt god påskgul Paella med en massa räkor, kyckling, fläskfilé och musslor, toppat med en havskräfta.

Gårdagen tillbringade vi på Gunnebo slott och hade påskpicknick med mina föräldrar och min storasysters familj. Tänk så fantastiskt ändå att kunna picknicka i shorts och t-shirt redan till påsk!

Caneléer
Tidigare i veckan och förra helgen var ju vädret minst sagt svalare och mer vara-inne-vänligt, och det var då jag började försöka mig på att baka caneléer efter Mia Öhrns recept och tips. En av mina julklappar förra året var Mia Öhrns fina bok Franska bakverk, och jag har redan bakat flera av bokens sötsaker. Om du liksom jag är något av en Frankrike-älskare och tycker om att baka tycker jag absolut att du ska inhandla den här boken som innehåller så mycket vackra och inspirerande godsaker. Där finns också caneléreceptet som jag har lånat och klistrat in nedan.

Franska Bakverk av Mia Öhrn, boktips, Livsaptit, Caneléer

Caneléer är ett franskt bakverk som på det typiskt franska viset inte är något man svänger ihop i en handvändning. Eftersom smeten ska vila är dessa närmast att betrakta som kakvärldens motsvarighet till surdegsbröd. Jag är barnsligt förtjust i att varva att göra enklaste enkla kakorna och bakverken med krångligaste krångliga, och även om jag inte kommer att göra caneléer i tid och otid kan jag verkligen tänka mig att göra om dem om ett tag.

Smet, bivax och resultat
Smeten består av mjölk, smör, mjöl, florsocker och ägg, och smaksätts sedan med vaniljstång och mörk rom. Smeten blir lika tunn och rinnig som ovispad grädde och ska stå och vila i kylen i minst 24 timmar, men kakorna blir ännu godare om man låter smeten stå ytterligare en dag. Eftersom man låter vaniljstången ligga kvar i smeten blir vaniljaromen tydligare för varje dag, men mer än en vecka bör nog smeten inte stå i kylen tycker jag (då blir den gråaktig i färgen av vaniljstången och känns inte lika färsk och härlig). Kakorna blir knäckiga på ytan med en tydlig karamelliserad-socker-smak och inuti är de mjukt krämiga och påminner i smaken mycket om hemgjort äggig vaniljkräm, men med lite fastare konsistens.

Canelétips ur boken Franska Bakverk av Mia öhrn, för blogginlägg hos LivsaptitBild från Mia Öhrns bok ”Franska bakverk”. Så här ska alltså caneléer se ut!

Precis som Mia Öhrn själv beskriver (se länk ovan) är det inte mycket lönt att ge sig på att göra caneléer om man inte har bivax hemma. Jag provade själv och ytan blir inte alls sådär karamelliserat knäckig och god om man försöker sig på att smörja formarna med bara smör. Dessutom fastnar kakorna i formarna om bara smör används. Det går inte åt särskilt mycket bivax till smörjning så det blir inte särskilt dyrt, det dyra i de här kakorna är vaniljen och rommen!

Gräddningstid
Jag brukar som ni vet ha svårt att hålla mig till recepten men den här gången följde jag det till punkt och pricka, med undantag för gräddningstiden. Av någon anledning var mina kakor väldigt bleka efter 70 minuter i ugnen och det krävdes ytterligare en timme (!) i ugnen för att kakorna skulle bli sådär mörka och knäckiga på ytan. Då var de också krämiga inuti. Jag hade den formstorlek som beskrevs i receptet (4,5 cm i diameter vid formarnas öppning) och när jag mätte min ugns temperatur med termometer var skillnaden bara ett par grader så jag förstår inte riktigt hur det kunde skilja sig så mycket åt.

Men eftersom Mia Öhrns recept alltid brukar vara pålitliga råder jag er som vill prova att baka dessa kakor att prova hennes variant först. Om ni liksom jag märker att kakorna blir väl bleka om nosen efter dryga 70  minuters gräddning kan ni ju alltid prova min variant också.

Formar – caneléformar i koppar eller en minimuffinsplåt
Jag hade tyvärr bara två riktiga caneléformar i koppar (inköpta i Amsterdam), se bild på dem nedan, och eftersom jag dumt nog gjorde en hel sats smet istället för en halv (vilket hade varit lämpligare med tanke på kakornas långa gräddningstid) skulle det ha tagit flera veckor för mig att grädda upp all smet om jag bara hade använt de två formarna.

Caneléformar i koppar, Livsaptit

Jag experimenterade därför med att värma upp och pensla en minimuffinsplåts fördjupningar med blandningen av bivax och smält smör, kyla plåten i 10 minuter och därefter hälla i smet och grädda dem 10 minuter i 250ºC och därefter 20-25 minuter i 200ºC. Då fick kakorna precis rätt karamelliserade mörkknäckiga yta och lossnade lätt ur formarna. Eftersom muffinsplåtarna har mycket grundare och mer skålformade fördjupningar blir kakorna inte lika höga som med riktiga caneléformar. Med en knäckig yta som tar upp en stor del av kakorna blir det ganska lite krämigt vaniljkrämsinre i kakorna och jag tror inte att någon fransman skulle se det som bra caneléalternativ, alltså är riktiga kopparformar att föredra. Om du är osäker på om du tycker om de här kakorna kan det dock vara värt att testa att göra dem i en minimuffinsplåt först, innan du köper på dig de dyra kopparformarna (anledningen till att jag bara har två formar var att de kostade runt 130 kronor styck och jag var för snål för att köpa fler…).

Jag vet att det finns silikonfomar för caneléer att köpa men eftersom jag inte redan har sådana har jag tagit Mia Öhrn på orden och litat på att det är svårt att lyckas med den knäckiga ytan med sådana formar.

Canelé, innanmäte, vanilj- och romsmakande franska bakverk, Recept, Mia Öhrn, LivsaptitItuskuren canelé – knäckig utsida, krämigt fluffporös insida.

Sammanfattning
Caneléer är inga hastbakverk så om du vet att du brukar sakna tålamod i köket vill jag råda dig att baka något annat. Om du vill ge dig på att baka dessa kakor så följ den här checklistan (delvis med utgångspunkt i Mia Öhrns lista men med mina tillägg):

– Smeten ska INTE vara fluffigt luftig! Vispa inte mer än nödvändigt om du vill att smeten ska stanna i formarna vid gräddning.
– Använd god rom och äkta vanilj, inte vaniljsocker.
– Använd medelstora ägg, de ska vara märkta med M.
– Låt smeten vila i kylen minst 1 men gärna 2 dygn.
– Köp bivax (som säljs här, här och kan finnas i hälsokostbutiker som saluför produkter för att göra egna hudvårdsprodukter. Jag tror att jag köpte mitt i Karlstad för flera år sedan).
– Smörj formarna med smör och bivax.
– Använd äkta caneléformar i koppar om du har (storlek 4,5 cm i diameter för gräddningstiderna nedan), eller en minimuffinsplåt i metall i nödfall (se ovan under rubriken Formar för information om gräddningstid för en sådan plåt).
– Om du har nya caneléformar, bränn av dem i 250ºC i 40 minuter så blir tennlagret inuti formarna mörkare och formarna tåligare.
– Låt gärna kakorna vila i rumstemperatur ett par timmar innan du äter dem för att de ska få rätt konsistens.
– Servera gärna kakorna samma dag som de bakats eller förvara dem luftigt.

SÅ! Nu kommer äntligen receptet. Lycka till!

Canelétorn, Recept, Livsaptit, Mia ÖhrnsMina caneléer.

Mia Öhrns recept på Caneléer (med mina ändringsförslag gällande gräddningstid inom parentes i fetstil)
Cirka 20 st

50 g smör
5 dl standardmjölk
1 tsk fint havssalt, gärna fleur de sel
1 vaniljstång
4 dl (240 g) florsocker
Drygt 1,5 dl (100 g) vetemjöl
2 ägg (medelstora)
2 äggulor (från medelstora ägg)
5 msk mörk rom

Cirka 25 g bivax och 25 g smör till formarna

Gör så här:
Dag 1. Mät upp smör, mjölk och salt i en kastrull. Dela vaniljstången på mitten och skrapa ner fröna i kastrullen. Lägg även ner den urskrapade vaniljstången och hetta upp mjölken tills den nästan kokar. Dra kastrullen från plattan och låt svalna medan du mäter upp resten av ingredienserna.

Mät upp florsocker och mjöl och sikta ner det i en bunke.

Rör ihop ägg och äggula försiktigt med en gaffel eller liknande. Det får inte komma in för mycket luft i smeten. Rör ner äggen i mjöl- och sockerblandningen. Det gör inget om det blir lite klumpar, de försvinner när du silar smeten.

Rör ner mjölkblandningen lite i taget med en slickepott. Sila smeten för att få bort eventuella klumpar.

Tillsätt rommen och rör ihop till en lös smet, nästan lika rinnig som mjölk. Täck bunken med plastfolie och låt stå i kylen i minst 1 dygn, men gärna 2 eller 3 dygn. Låt även vaniljstången ligga med i smeten för att ge mer smak, men avlägsna den innan du häller smeten i formarna.

Dag 2 eller ännu hellre dag 3. Hetta upp ugnen till 250 grader innan du ska baka. (Mitt alternativ: Hetta upp ugnen till 275ºC istället.)

Smält smöret och bivaxet till formarna på låg värme i en kastrull. Värm formarna någon minut i ugnen. Är de kalla blir det ett onödigt tjockt lager av bivaxblandningen. Fyll den första formen med bivaxblandningen. Häll över i nästa form och se till att alla formarna täcks helt av ett lager smör och bivax. Låt dem rinna av lite upp och ner och ställ sedan formarna i kylen i minst 10 minuter.

Häll upp smeten i formarna, men lämna drygt 5 millimeter till kanten. Sätt in plåten i ugnen och sänk därefter temperaturen till 180 grader. Grädda i cirka 70 minuter. (Mitt alternativ: baka smeten i 275ºC i 20 minuter. Sänk sedan värmen till 200ºC och grädda dem i ytterligare 25-30 minuter.)

Ta ut en kaka, gärna med hjälp av en tång, och kontrollera att den går att lossa. Grädda resten av bakverken längre om den första är lite blek. Bakverken ska vara bruna och välgräddade på utsidan, men fortfarande lite krämiga i mitten.

Ta ut formarna ur ugnen när kakorna är färdiga och lossa dem ur formarna. Kakorna är goda i ett par dagar, men förvara dem gärna luftigt. Stoppar du dem i en burk eller plastpåse blir de fuktiga och den knapriga ytan förstörs.

Caneléer, recept, Livsaptit, Mia Öhrn

Efter alla dessa krångligheter i köket lovar jag att nästa recept blir en traditionell, lättlagad historia. Vi ses snart igen!

Reseguide: Weekend i Amsterdam

Gröna kanaler Amsterdam, LivsaptitGröna kanaler i Amsterdam.

Förrförra helgen spenderade jag, som jag nämnde i ett tidigare inlägg, i Amsterdam. M åkte på kurs i Holland redan på söndagen veckan innan och vi bestämde att jag skulle åka ner och möta honom i Amsterdam på fredagen, då hans kurs var slut.

På fredagseftermiddagen checkade vi in på Hotel Vossius Vondelpark, ett litet, modernt och fräscht hotell precis vid Amsterdams största stadspark Vondelpark i centrala Amsterdam. Om du bestämmer dig för att åka till Amsterdam tycker jag dock att du hellre kan bo någon annanstans än på ”vårt” hotell. Visst hade det rätt bra läge, var rent och fräscht och det var smidigt att ta sig med buss 197 från Schiphol Amsterdam Airport, men jag har nog aldrig bott på ett så lyhört hotell tidigare!

På lördagen vaknade vi vid 8-tiden av att två män ur städpersonalen stod och bråkade/diskuterade sitt arbete och klagade på varandras fel och brister i hallen utanför vårt rum och trots att jag stack ut huvudet och bad dem tala tystare hörde vi vartenda ord som sades. Visst kan vi ha haft otur, men åker jag tillbaka till Amsterdam provar jag gärna att bo någon annanstans. Om man vill ägna sin resa åt att konstnärligt kulturella nöjen, som att besöka exempelvis Van Gogh-muséet, Rijksmuseum eller Stedelijk Museum har dock hotellet perfekt läge med max 10 minuters promenad från alla tre.

Sneda hus Amsterdam, LivsaptitSneda, smala hus i Amsterdam, sett från kanalen.

Vår resa kom dock att handla mer om att insupa Amsterdam-atmosfären och åt att kika på stadens matkultur och äta gott. Vi inledde fredagskvällen med att äta supergod japansk mat på Aktitsu Amsterdam, beläget på Rozengracht 230. På grund av dåligt fotoljus blev ingen mat fotograferad under kvällen, men ni får ta mig på orden att om man tycker om japansk mat är det här stället att besöka. M hade fått tipset från en kurskamrat som själv kommer från Japan men numera bor i Amsterdam, vilket borde säga en del om restaurangens kvalitet. Jag åt en oklanderligt tillagad bit gås, som hade supergod sötstark marinad (det är synd att man inte kan slicka tallriken när man går på restaurang!) och serverades med en fräschkrispig sallad och ris. Enkelt och galet gott!

Vi promenerade sedan in till Dam-torget, vandrade omkring vid glittrande kanaler och fick hoppa åt sidan för otaliga galna cyklister som struntade i allt vad trafikregler hette, saknade lysen på sina cyklar och körde kors och tvärs (cykelhjälm verkar för övrigt inte ha blivit introducerat för holländarna, varken på vuxna eller små barn(!)).

Kanaler, broar, broar och kanaler, Amesterdam, LivsaptitKanaler i mängder är centrala Amsterdam i ett nötskal.
Antalet broar är oändligt, känns det som…

Sedan ramlade vi oplanerat in i Red Light District. Jag som brukar tycka att jag har gott lokalsinne gick verkligen vilse bland alla kanaler som inte alls är anlagda i snällt raka linjer utan går i slingrande u-former som gör att man helt tappar bort var man är.

Området var sevärt om än väldigt annorlunda; jag menar, hur ofta är det man går på en rödupplyst gränd som är ca 3 meter bred och trängs med hur mycket folk som helst och vilket håll man än tittar åt ser man smala skyltfönster med lättklädda damer av alla former och nationaliteter som poserar, sminkar sig och försöker locka in kunder. En annan underlig sak var att i området ligger  dessa ”damskyltfönster” i stort sett vägg i vägg med förskolor (!), mataffärer, restauranger, caféer, butiker och Amsterdams äldsta kyrka, Oude Kerk. Hash Marihuana Hemp Museum ligger inte heller långt därifrån, men den kopplingen kändes mer logisk i mitt huvud… Eftersom det råder strikt fotoförbud i området har jag inga blidbevis på att jag har varit där, och om ni vill se vad jag menar får ni helt enkelt åka dit och se det med egna ögon.

Frukt och grönt, Matmarknad, Amsterdam, LivsaptitSmart med lite ”öppnade” grönsaker så att man kunde
se deras skick under skalet! Grönsaksstånd
på Albert Cuyp Markt.

På lördagen bestämde jag att det var marknadsdags och drog med M till Albert Cuyp Markt, logiskt belägen på Albert Cuyp Straat. Här säljs allt från kläder, skor, tyger och inredning till fisk, skaldjur, kött, ostar, choklad, våfflor och köksutrustning. Se bildkavalkaden från marknaden nedan:

Inlagd sill i bröd, Matmarknad, Amsterdam, LivsaptitSnabbmat i Amsterdam – inlagd sill i bröd med lökringar.

Skaldjur, Matmarknad, Amsterdam, LivsaptitSkaldjur och fisk i långa rader. Det fanns flera fiskstånd
på marknaden och jag tyckte att det var synd att vi inte
hade tillgång till kök så att vi kunde ha köpt hem och
provat några av de, för mig, nya sorterna.

Fisk i långa rader, Matmarknad, Amsterdam, Livsaptit

Fisk och skaldjur, matmarknad. Amsterdam, Livsaptit

Ostmarknad, Amsterdam, LivsaptitOststånden var många, med stora och små ostar.

Brödhögar, Matmarknad, Amsterdam, LivsaptitBröd av olika modell…

Nötter, nötter, nötter, Matmarknad, Amsterdam, LivsaptitNötter i massor.

Holländskavåfflor med en massa topping, Matmarknad, Amsterdam, LivsaptitHolländska tjocka våfflor såldes lite varstans, både på
marknaden och på konditorier. Oftast var de som
här toppade med choklad, strössel och annat sött.

Massor av smoothies, Matmarknad, Amsterdam, LivsaptitSmoothiesstånd fanns det flera av…

Chokladfigurer i udda form, Matmarknad, Amsterdam, Livsaptit Men det fanns bara ett chokladstånd.
Dessa chokladfigurer ger det ordet en helt ny mening…

Köksutrustning, Matmarknad, Amsterdam, LivsaptitFormar, serveringsfat, skålar, tekannor…
Den här lilla boden på marknaden hade det mesta.

Om man söker köksutrustning tycker jag dock att man ska spara sina slantar till besöket i den tvådelade butiken Duikelman, belägen på Ferdinand Boolstraat 66-68 precis vid Albert Cuyp Markts början. Här finns det mesta som man kan behöva i köket oavsett om man letar efter en gigantisk superspis med 8 plattor och en massa specialfinesser och funktioner, eller härliga kokböcker, grytor, köksassistenter, dekorationsmaterial, spritstyllar och bakformar. Titta bara på bilderna från butiken nedan!

Spritstyllar och bakutrustning, Duikelman, Amsterdam, Livsaptit

Formar överallt, på Duikelman, Amsterdam, Livsaptit

Silikonformar, Duikelman, Amsterdam, Livsaptit

Det här är verkligen en sevärd butik för alla köksgalningar, och även om inget är direkt superbilligt, känns detta inte heller som någon tokdyr butik (bortsett från spis, kyl och servisavdelningen kanske…). Extra kul är att golvet i butiken på sina håll lutar något alldeles förskräckligt, och det är fascinerande att inte alla kastruller, grytor och formar i stora högar bara rasar omkull.

Bakningsutrustning i långa rader, Duikelman, Amsterdam, Livsaptit

Kokböcker Duikelman, Amsterdam, Livsaptit

Här kan man hitta mycket skoj som kan vara svårt att finna i Sverige. Jag fyndade exempelvis ett par kopparformar för att kunna baka de här godingarna framöver. Om Mia Öhrn har lyckats ta fram ett bra recept på detta svårt-att-lyckas-med-bakverk kan jag faktiskt våga mig på att provbaka det :).

Efter avslutad shoppingtur i matnörderidelen av staden begav vi oss till blomstermarknaden Bloemenmarkt, belägen vid kanalen Singel (lustigt för övrigt att gatan med namnet Singel är två parallella gator som löper på varsin sida av kanalen Singel, inte så mycket singel med det ;)).

Pannkakor enligt holländsk model, Amsterdam, LivsaptitPannkakshus!

Här, på Singel 494,  hittade vi Old Dutch Pancakehouse, vilket passade perfekt eftersom det hade blivit lunchdags. När man är i Amsterdam måste man äta panekoeken, så är det bara. Jag och M fick in varsin pizzastor pannkaka, min med ost och skinka och Ms med bara skinka. Gott och mättande! Staden är full av pannkakshus så prova gärna något av dem om du är i stan!

Hus i vatten, Kanaltur, Amsterdam, LivsaptitHusen går rätt ner i vattnet, eller är det vattnet som går rätt upp på husen?
Hur som helst är Amsterdam byggt på pålar, och det är vanligt med sneda hus,
där vissa pålar sjunkit mer än
andra innan de har stabiliserats upp igen.
Det ser på sina håll ut som om husen kommer falla som ett korthus när som helst.

Efter den mättande pannkakan passade vi på att åka lite båt på kanalerna vilket är ett kanontrevligt sätt att se stan på! Vi hade en mysig sjöbjörn till guide som vant styrde sig igenom de smala kanalerna och berättade om husen och områdena vi passerade. Det var extra roligt att se några av stadens alla broar och husbåtar på nära håll, och fascinerande hur sneda många av husen var.

Röda fönsterluckor på hus, Amsterdam, LivsaptitFörr i tiden var det vanligt med stora fönsterluckor på husen,
precis som på detta gamla hus.

Husbåtar i kanaleerna i Amsterdam, LivsaptitHusbåtar är vanliga i Holland, så även i Amsterdam. En kanalplats för
husbåt är dock idag minst lika dyr som att köpa en lägenhet i staden.

Systrarnas bro, Amsterdam, LivsaptitTvå systrar bodde på varsin sida av kanalen, och för att enklare kunna ta sig
till varandra skänkte de Amsterdam denna bro. Enligt sägnen får de par
som kysser varandra under denna bro evig kärlek (eller så hittade guiden
bara på det för att få se par pussas 😉 ).

Inbyggt hus, Amsterdam, LivsaptitNär ett stort hotell skulle byggas i Amsterdam (hotellet i vitt ovan) vägrade
en envis husägare sälja sitt hus (huset i brunt ovan)till hotellets ägare
för den summa de bjöd. Han hoppades få ut mer pengar för att de
skulle riva hans hus och bygga hotell på marken. Hotellägarna
tröttnade dock på mannens envishet, och byggde helt sonika sitt hotell
runt hans hus, som står kvar inbyggt i hotellet än idag.

Underliga broar, Amsterdam, LivsaptitAmsterdam är på sina håll en ganska grön stad, och det
finns många olika sorters broar, som den här i vitt.

Trånga kanaler, Amsterdam, LivsaptitTrånga kanaler finns det gott om…

Chinatown, Amsterdam, LivsaptitChinatown i Amsterdam har gatuskyltar på både holländska och kinesiska.

Efter kanalturen vandrade vi runt i Chinatown och passerade mängder av stånd med kläder och annat krimskrams, innan vi letade upp en anrik indonesisk restaurang med 25 år på nacken som hette Kantijl de Tiger och låg på Spuistraat 291.

Indonesisk restaurang, Amsterdam, LivsaptitAnrik indonesisk restaurang.

Eftersom Holland hade kolonier i Indonesien har just indonesisk mat en lång tradition i Holland och anses närmast vara ett holländskt matmåste. Vi valde en variant på rätten Rijsttafel, vilket närmast kan beskrivas som ett buffébord för ens eget bord. En form med ris ställs fram och sedan fylls bordet med små serveringsfat med en massa olika smårätter som man plockar från till sin egen tallrik. Vår variant var en tallrik med gult ris ( i mitt fall, M åt nudlar) och på samma tallrik hade de lagt på tre olika sorters marinerat kött, olika grönsaksrätter/inläggningar, såser och räkchips. Det var många spännande smaker som blandades på en och samma tallrik och flera ovana kompinationer. Jag hade svårt att identifiera vissa kryddor, vilket kan bero på att de antingen var helt nya för mig, eller att de i kombination med alla andra kryddor inte var sig riktigt lika. Gott var det i vilket fall som helst!

Vi avslutade lördagkvällen med varsin drink på den fina baren Freddy’s, som har fått utmärkelser som Hollands bästa cocktailbar. Jag drack en drömgod drink på limoncello och vodka, toppad med fluffig vispgrädde. Drinknamnet  Lemonpie var väl valt och jag hade god lust att slicka cocktailglaset för att få i mig precis allt!

På söndagen promenerade vi mest runt i den från hotellet närbelägna parken Vondelpark, där vi fascinerades över alla löpare och återigen fick hålla undan för de tokmånga cyklisterna som fanns överallt.

Vi hann dock även med ett besök på Coster Diamonds, där vi fick lära oss mer om diamanter och fick se skillnaden på diamanter av olika karat, klarhet, färg och slipning. Det kändes mest som ett museum när vi kom in men när vi lotsades upp till ett rum för att få se diamanterna på nära håll (i små grupper i rum där dörren låstes för att ingen skulle kunna springa iväg med diamanterna) styrde vår ”guide” in det hela väldigt mycket på försäljning och en mängd olika smycken visades upp, vilket gjorde att vi plötsligt förstod precis varför det var fri entré till diamantmuséet. Sevärt var det i vilket fall som helst, även om vi inte köpte med oss det minsta lilla bling hem 🙂

Lustiga konstföremål i parken vid Van Goghmuséet, Amsterdam, LivsaptitRoliga krumelurer i fontänen i museiparken vid
Van Goghmuseet. Coster Diamonds ligger mittemot.

Andra sevärdheter i Amsterdam som jag tycker att man ska passa på att besöka när man är där är Anne Franks Huis på Prinsengracht 263, men vi var inte där den här gången eftersom jag hade besökt det innan. Van Gogh-museet är säkerligen mycket sevärt också, men den 200meter långa kön utanför avskräckte oss från att gå dit, så beställ gärna biljetter i förväg om du vill se det.

I matväg tror jag att jag, nästa gång jag besöker Amsterdam, ska testa någon av alla Argentinska restauranger i staden, för det vimlade verkligen av dem! Kanske är argentinsk mat det hetaste i Amsterdam just nu? Jag kanske också ska våga mig på att äta deras inlagda sill i bröd och hitta lite mer undangömda ställen.

Jag tyckte att det var tråkigt att de judiska kvarteren i Amsterdam inte längre finns kvar. Efter andra världskriget var området så nedgånget att det bit för bit har rivits och ersatts med bland annat stadens Operahus. Men det är väl en del av historien att platser, saker och ting förändras, tas bort och ersätts med nytt.

Om du åker till Amsterdam och hittar några verkliga guldkorn hoppas jag att du kikar in här och tipsar mig om dem, så kan jag upptäcka andra trevliga ställen nästa gång jag åker dit!