Kategoriarkiv: Barndomsmat

Husmansklassiker: Stekt fläsk med kokt potatis och löksås

Sista dagen i april är här, och jag har inte hunnit blogga om en bråkdel av allt jag har lagat den här månaden! Men jag ser fram emot maj och emot att vi går närmare säsongen för jordgubbar, hallon, svenskodlad sparris och nektariner (importerade i och för sig, men nektariner är min favoritfrukostfrukt så jag längtar verkligen efter dem!). Nu önskar jag bara att mitt halsonda ska försvinna snabbt, för på fredag ska jag och sambon fredagslyxa med ett spapaket på Vann (jag återkommer självklart med bilder och recension om hur det var).

Jag lovade ett vanligt recept efter mina konstiga experiment med flerdagarskakorna Caneléer och här kommer receptet på min favoriträtt när jag var liten: Stekt fläsk med kokt potatis och löksås. Detta är verkligt enkel matlagning som känns som typisk svensk husmanskost för mig. Numera äter troligtvis många i min ålder snarare försvenskad italiensk mat med pasta som huvudingrediens, men det tar inte särskilt mycket längre tid att koka några potatisar, steka lite fläsk och göra en sås från grunden. Nu närmar sig dessutom säsongen för färsk lök med stormsteg, och har du tillgång till sådan blir den här rätten ännu godare.

Jag lyxade till det med smörstekta färska morötter och grön sparris till rätten, men självklart kan du servera rårivna morötter och kanske en enkel vitkålssallad till istället om du vill hålla dig till det klassiska.

Fläsk med potatis, löksås och primörer, 2, Recept, Livsaptit

Stekt fläsk med kokt potatis och löksås
2 portioner

4-6 medelstora potatisar (beroende på hur hungrig du är och hur mycket grönsaker du serverar till)
Salt
250 g rimmat stekfläsk

Sås:
2 msk smör
1 gul lök
1½ msk vetemjöl
2 dl mjölk
Salt
Malen vitpeppar

Tillbehör:
1 knippe färsk sparris
4 knippmorötter

Gör så här:
Börja med att skala potatisarna. Skär dem eventuellt i mindre bitar om du vill att de ska koka klart snabbare. Lägg potatisen i en rymlig kastrull, häll på vatten så att det nästan täcker och salta. Låt koka upp och sänk sedan värmen så att potatisen får småkoka tills den är mjuk. Det tar mellan 10 och 25 minuter beroende på hur stora potatisbitarna är och vilken potatissort du har valt. Slå av kokvattnet och låt potatisen ånga av.

Medan potatisen kokar: Skiva fläsket om det inte är färdigskivat. Stek fläskskivorna knapriga i en het panna, några skivor i taget.

Fortsätt med såsen: Hacka löken. Smält smöret i en liten kastrull och stek löken på låg värme tills den är glansig och mjuk. Behåll den låga värmen. Rör ner mjölet så att det blandar sig med löken. Tillsätt eventuellt mer smör om det blir klumpar. Häll på mjölken och vispa såsen slät (utöver lökbitarna). Låt såsen koka några minuter tills den har tjocknat. Smaka av med salt och vitpeppar.

Dela eventuellt morötter och sparris i mindre bitar och smörstek dem några få minuter, de ska fortfarande ha en krispig kärna. Servera potatis och stekt fläsk med grönsakerna och såsen.

De här rätten är så enkel att ett recept egentligen inte behövs, men om du är ovan vid att göra sås är det här ett bra recept att börja med. Att röra ut mjöl i smält smör i en kastrull och slå på mjölk kallas för bottenredning och det är lätt att lyckas få en slät sås med den här metoden. Om du däremot häller i någon typ av mjöl (uppblandat med lite vätska i en redningsbägare eller skål) i kokande/sjudande vätska kallas det toppredning. Kanske känner du igen namnen från de olika typerna av redning från hemkunskapen, annars har du kanske lärt dig något nytt idag!

Ha nu en riktigt härlig Valborg!

Äppelraggmunk med timjanplommon

Häromdagen insåg jag att jag inte har bloggat något matigt recept sedan i mitten på juli! En kaka här, lite glass där och bröd har jag skrivit in recept på, men ingen mat. Ändå lagar vi mat nästan varje dag jag och världens bäste sambo; ibland lagar vi dock mer mat så att vi slipper laga något dagen därpå. Det händer ganska ofta att jag tänker att den mat vi äter inte är så mycket att blogga om; det är god, hälsosam och allsidig, men inte särskilt innovativ mat. Det blir mycket wokade eller ugnsrostade grönsaker av olika slag, beroende på vad som är fint i grönsaksaffären, som serveras med pasta, ris, nudlar eller diverse korn eller gryn och ofta kyckling, kött eller köttfärs. När det gäller vardagsmat är jag dessutom ganska dålig på att mäta, väga och skriva ner hur vi lagar maten, vi bara gör det. En nypa av den kryddan här, några morötter där, fräs på och servera.

Blogganpassad matlagning känner jag sällan att jag hinner eller orkar med på vardagarna, utom de kvällar då M är borta på kvällen och jag lagar mat bara till mig. Då kommer suget efter att laga något nytt, gott och förhoppningsvis bloggvänligt. Det är också då jag kan passa på att laga precis vad jag vill, utan att behöva tänka på att M inte tycker om det ena eller det andra. Ofta lagar jag något med fisk eller skaldjur då, eller något vegetariskt.

Timjanplommon, LivsaptitTimjanströsslade plommonklyftor (jag älskar
sensommarens/höstens råvaruöverflöd!)

Ikväll var en sådan kväll när det råkade bli så att jag åt middag ensam, och just idag har jag varit så sugen på att laga något med potatis, en ingrediens som inte ligger på M:s topplista. Jag kom att tänka på att det var evigheter sedan jag åt raggmunk, och att steka det till en person är ju inget slitgöra, så raggmunk fick det bli. Eftersom jag är lyrisk över att det äntligen finns supersyrliga svenska äpplen i affärerna igen, passade jag på att riva ner ett äpple i raggmunksmeten. Vetemjölet ersattes rakt av med grahamsmjöl, som jag tycker ger supergod smak i allt från bröd till pannkakor och pajdegar, samtidigt som det ger extra fibrer. För att lyxa till mina raggmunkar lite till och göra dem lite mer proteinrika, hade jag 2 ägg i smeten (det är vanligt att man i raggmunksmet har max 1 ägg, även om man gör till 4 portioner) och sedan tillsatte jag en klick cream cheese. Mina höstiga raggmunkar (som blev fluffigt krämigt goda tack vare cream cheesen och det extra ägget) serverade jag sedan med timjanströsslade plommon och en klick crème fraiche. Det här blev mat värd att blogga om tycker jag!

Äppelraggmunk, ovanifrån, LivsaptitJag tycker om mina äppelraggmunkar välstekta så att kanterna
blir superkrispiga,
men det är såklart en smaksak!

Äppelraggmunk med timjanplommon
2 portioner

350g vinterpotatis (ca 3-4 medelstora)
100g syrligt svenskt äpple (1 medelstort)
1 dl grahamsmjöl
2 ½ dl mjölk
50g cream cheese
2 ägg
½ tsk salt

Smör och/eller rapsolja att steka i

2 plommon
Några kvistar timjan
Två klickar crème fraiche

Gör så här:
Skala eventuellt potatisen om skalet är fult och/eller smutsigt. Riv dem sedan på den fina sidan på ett rivjärn (eller i matberedare med rivskivan monterad). Tvätta och riv även äpplet fint.

Mät upp grahamsmjöl och mjölk i en bunke och vispa ihop det. Vispa ner cream cheese, äggen och saltet. Vänd ner potatis och äppelrivet och vispa till en slät smet.

Hetta upp smör och/eller rapsolja i en stekpanna. Klicka ner 3 små klickar av smeten i pannan och bred ut dem tunt till små plättar.

Stek raggmunkarna gyllenbruna på båda sidor och fortsätt så med resten av smeten.

Skär plommonen i klyftor och blanda med timjankvistarna. Servera äppelraggmunkarna med plommonen och crème fraiche.

Den som vill kan självklart på traditionellt sätt servera raggmunkarna med knaperstekt fläsk och lingonsylt istället för med plommon, men plommon och raggmunk är en jättegod kombo!

Plommontoppade äppelraggmunkar, Livsaptit

Utöver att fundera över bloggvänlig mat har det den här veckan landat ännu en kokbok på hallmattan här hemma som väntar på att recenseras. Jag har även börjat ett nytt jobb på heltid som verksamhetsansvarig för Mat & dryck, Kropp & själ, Ekonomi och Sjöliv på Medborgarskolan i Göteborg och min hjärna formligen översvämmas av allt som måste fixas och som jag måste sätta mig in i parallellt med att höstens kurser kör igång. Det känns roligt och spännande att efter fyra år som kursledare få sitta på andra sidan bordet på Medborgarskolan, men jag hoppas att ni har överseende med att det kan komma att bli lite glesare mellan blogginläggen en tid framöver.

Jag kommer dock fortfarande att ha kvar mitt företag, om än i något mindre skala än tidigare.

Ha det fint tills vi hörs igen!

Äppeltid och pannkakssug

Äntligen är de här! Jag har bloggat om det innan men jag måste säga det igen, svenska äpplen är helt fantastiska! Jag tillhör den gruppen av kräsna fruktätare som helt undviker äpplen när det inte finns svenska att tillgå och jag tycker att det är härligt att märka och följa säsongerna för olika råvaror.

I möjligaste mån äter jag efter säsong och därför är sensommar och höst årets mathöjdpunkter när det finns massor av fina råvaror att tillgå. För att hinna äta så många äpplen som möjligt innan de svenska tar slut (visst, det dröjer några månader till, men ändå!) klämmer jag ner äpplen i såväl bröd och maträtter som i pajer och bakverk. Med anledning av detta tyckte jag att det var extra roligt att Karoline som har bloggen Det gröna skafferiet den här månaden belyser just äpplet i bloggens återkommande tema Säsongens bästa. Mitt bidrag till Karolines receptsamling med just äpplen blir således receptet nedan på äppeltoppad fläskpannkaka. Jag vill dock även passa på att tipsa om andra äppelfavoriter, som världens godaste Surdegsbröd med äpple och valnötter och Nötknäckig äppelsmulpaj som jag bloggat om tidigare.

Som jag var inne på i inlägget om kalvdans nedan var en av min barndoms favoriträtter fläskpannkaka. Eftersom jag fortfarande tycker att just fläskpannkaka är så otroligt gott måste jag självklart blogga om min äppeltoppade fläskpannkaka med lite grahamsmjöl och keso i. Fläskpannkaka passar lika bra som mellanmål som till lunch eller middag. Eller varför inte skära upp den i små munsbitar och servera på buffén? Självklart kan man hoppa över fläsket i pannkakan om man inte äter kött, pannkakan blir jättegod ändå.

Fläskpannkaka med äppelringar
4 portioner eller 24 minibuffébitar

400g rimmat fläsk (kan uteslutas)
2 dl vetemjöl
1 dl grahamsmjöl
2 nypor salt
1 nypa socker
6 dl mjölk
4 ägg
4 msk keso
2 medelstora svenska äpplen
Smör

Gör så här:
Sätt ugnen på 225ºC. Smörj en långpanna med måtten 35×25 cm med lite smör.

Skär bort svålen från fläsket. Skär fläsket i små tärningar. Hetta upp en stekpanna och stek fläsket knaprigt. Börja med medeltemperatur och öka efter hand för att få ett riktigt knaprigt fläsk. Bred ut det stekta fläsket i botten på en långpanna. (Om du utesluter fläsket behöver långpannan smörjas med lite smör eller olja för att undvika att pannkakan fastnar).

Tvätta äpplena och skär dem i tunna skivor.

Vispa samman vetemjöl och grahamsmjöl med mjölk, salt och socker till en slät och klumpfri smet. Vispa ner ägg och keso.

Häll pannkakssmeten över fläsket. Lägg ut äppelskivorna ovanpå. Grädda pannkakan mitt i ugnen i 20-25 minuter eller tills pannkakan är gyllene. Låt svalna och skär pannkakan i småbitar om du vill servera den som tapas. Eller skär upp den i större portionsbitar och servera med rårörda lingon.

Kalvdans eller fuskråmjölkspannkaka


Det är något visst med maten man åt och tyckte om när man var liten. Barndomens smaker känns trygga, hemvana och lite extra härliga på något sätt. I de flesta fall är rätterna inte ens i närheten av att vara lika fantasifulla och komplicerade som mat på en finrestaurang, men på något sätt lyckas barndomens mat ändå slå det nya, lite trendiga och fantastiskt goda.

När jag var liten tyckte jag om hönökaka med smör och skinka, mormors och morfars pannkakor med stekt fläsk, mammas fläsk med löksås, mammas fläskpannkaka (ser ni ett mönster?), nyfångade abborrar som min farmor stekte i mycket smör utanför hennes sommarstuga, ostkaka med sylt, grädde och vaniljsocker och makaroner med mormors köttbullar. Dessa rätter återkom ofta och ändå tycker jag fortfarande att det är så gott att äta dem. Kanske beror det på att jag inte äter det så ofta längre, eller så är det barndomens makt som är så stor.

Något som jag inte åt lika ofta som makaroner eller fläskpannkaka var kalvdans, eller råmjölkspannkaka. Det är dock få saker som jag kan längta så efter som just det. Min pappa fick under en period massor med råmjölk, vilket ledde till att vi åt rätten ofta. Sedan uteblev råmjölksgåvorna efter att pappa tackat nej till mer (pga en överfull frys med råmjölk…) och sedan dess har jag fått hålla tillgodo med fuskråmjölkspannkaka som görs på mjölkpulver, mjölk och ägg. Det smakar inte exakt som äkta råmjölkspannkaka men det är ett riktigt gott substitut i vilket fall som helst.

Under min semester passade jag på att laga fuskråmjölkspannkaka till bara mig och det var precis så gott som jag minns det. Vissa tycker att kalvdans är en efterrätt, men jag anser att den går jättebra att äta som lättare lunch eller kvällsmat, kanske kompletterad med någon matig macka (precis som jag gör när jag äter ostkaka).

Jag tycker att fuskråmjölkspannkakan blir allra godast stekt med lite grädde och toppad med bär eller sylt, men man kan även äta den ostekt skuren i skivor och med sylt eller bär.

Om ni inte har provat det här innan så gör det, det är helt galet gott!

Kalvdans
4-6 portioner som matig dessert, 2-3 portioner som lättare lunch eller kvällsmat

2 ½ dl torrmjölkspulver
7 dl mjölk (3 % fett)
2 medelstora ägg
½ tsk salt
1 msk socker

(Om man vill kan kalvdansen smaksättas med lite kanel eller kardemumma men det har vi aldrig gjort i min familj)

Gör så här:
Sätt ugnen på 150°C.

Mät upp torrmjölkspulver, mjölk, salt och socker i en bunke och vispa samman ingredienserna till en slät smet. Vispa ner äggen.

Häll smeten i två avlånga limpformar som rymmer ca 1 ½ liter.

Grädda smeten i mitten av ugnen i ca 45 minuter. Kalvdansen är klar när den har stelnat (skär ett litet snitt i en av dem med en vass kniv och försäkra dig om att den inte är rinnig).

Låt kalvdansen svalna och ät den som den är med sylt eller bär.

Eller gör som jag och skiva den och stek skivorna gyllenbruna i smör. Häll på lite grädde när skivorna är färdigstekta och låt den koka in något. Servera direkt med sylt eller bär.