Kategoriarkiv: Läckö-Kinnekulle

Julbord på Gunnebo slott och en utmaning

För ett antal veckor sedan (innan dunderförkylningen som aldrig verkar gå över slog klorna i mig) deltog jag i en matbloggsträff i samband med matmässan Mitt kök i Göteborg. Jag måste tyvärr erkänna att matmässan i sig knappast imponerade på mig som inte är någon vinälskare; det var vin, vin, vin och en och annan chokladbit, lite ost, korv och lakrits, och det var det hela. Jag hade gått över hela matdelen av mässan på knappt 40 minuter, och jag hoppas verkligen att det är som jag har hört att mässan är bättre i Stockholm. I Göteborg är det fortfarande Passion för Mat som är den bästa matmässan i mina ögon (även om vinutställarna tyvärr även där har fått ta mer och mer plats – så synd!).

Något som däremot var riktigt trevligt med mässan var att den ledde till att det blev en matbloggsträff. Vi fick lyssna på föredrag om måltidsturism och om hur företag som Stena Line och Destination Läckö-Kinnekulle mer och mer har börjat marknadsföra sig genom bloggresor. Till fika bjöds vi på enorma Läckökringlor med ursprung från Linköping, där de bakas på wienerdeg med nötter, aprikosmarmelad och glasyr. Därefter höll Kinna ett mycket intressant föredrag om julens traditioner.

Hur trevligt det än var med föreläsningar och fika, blev träffens höjdpunkt för min del när vi åkte ut till Gunnebo Slott och fick försmaka på årets fantastiska julbord!

Potatiskrokett med lättrökt bacon och lingon, Matbloggsträff, Julbord Gunnebo Slott & Trädgårdar, 2014, Livsaptit

Laxtapas på mjukrostad potatis, Matbloggsträff, Julbord Gunnebo Slott & Trädgårdar, 2014, Livsaptit

På Gunnebo arbetar man med ekologiska och närproducerade råvaror i säsong. Mycket grönsaker, fisk och skaldjur och en mindre andel kött från glada djur är råvarorna som används i första hand. Julbordet börjar planeras redan på våren när man ser vilka växter som kommer, och planeringen och provlagningen pågår sedan under resten av året och baseras på de grödor som odlas på plats.

Morotstapas med hasselnötter och groddar, Matbloggsträff, Julbord Gunnebo Slott & Trädgårdar, 2014, Livsaptit

Smakkombinationerna som ger ton åt julbordets rätter är således uttänkta och utprovade utifrån trädgårdarnas och omgivningarnas utbud långt innan gästerna sätter sig till bords i den stämningsfulla salen. Eftersom julbordssäsongen ännu inte hade tagit fart när vi besökte julbordet fick vi äran att prova en del av alla de rätter som var planerade för årets julbord.

Tapassamling, skinka med senap längst bort, Matbloggsträff, Julbord Gunnebo Slott & Trädgårdar, 2014, Livsaptit

Jag som normalt sett inte är en älskare av traditionella julbord blev smakmässigt och visuellt överraskad på det mest positiva sätt av rätterna som mötte oss.

Sill med tre smaksättningar, Matbloggsträff, Julbord Gunnebo Slott & Trädgårdar, 2014, Livsaptit

I år har man valt att servera det kallskurna i tapasform, vilket innebar att vi bjöds på små smakbitar med olika typer av grönsaks-, ost-, fisk- och skaldjursrätter, tre olika sorters inlagd sill, saftig nitritfri skinka med olika sorters senap (jag tycker oftast inte om senap men nyponsenapen var en riktig höjdare!) och frasiga rektangulära potatiskroketter med lättrökt bacon och lingon.

Min tallrik, Matbloggsträff, Julbord Gunnebo Slott & Trädgårdar, 2014, Livsaptit

När det sedan blev dags för varmrätt kunde jag inte låta bli att ta om av några favoriter på det kalla bordet, innan jag övergick till att smaka på köttbullar, fisk, krämig soppa i småkoppar, rotfruktsgratäng och mumsiga prinskorvar.

Varma bordet, perfekt tillagad fisk, rotsaksgratäng och köttbullar, Matbloggsträff, Julbord Gunnebo Slott & Trädgårdar, 2014, Livsaptit

Soppa i kopp, småvarmt och kallt, tallrik 2, Matbloggsträff, Julbord Gunnebo Slott & Trädgårdar, 2014, Livsaptit

Efter att vi hade ätit oss behagligt mätta på kallt och varmt visades vi till gottebordet som verkligen inte gjorde någon besviken!

Sötsaksbord, Matbloggsträff, Julbord Gunnebo Slott & Trädgårdar, 2014, Livsaptit

Här fanns allt från havtornsbakelser, fyllda mandelmusslor toppade med smörkräm,  skurna pepparkakor och andra möra småkakor, till julgodis i form av marmeladkuber, kola och nötig konfekt.

Sötsakstallrik; småkakor, godis och bakelser, Matbloggsträff, Julbord Gunnebo Slott & Trädgårdar, 2014, Livsaptit

Det här var absolut ett julbord som jag mådde riktigt bra efter att ha ätit och om du liksom jag föredrar mycket vegetariskt och en del fisk och skaldjur framför fettdrypande revbensspjäll och annat kött i långa banor, kan jag verkligen rekommendera ett julbordsbesök på Gunnebo Slott och Trädgårdar.

Tack för en trevlig Matbloggsträff och tack till den supertrevliga personalen på Gunnebo för en härlig kväll!

För några dagar sedan blev jag utmanad av Millas hälsoblogg att svara på några frågor, och det klart att jag hänger på!

 1. Vilket livsmedel kan jag inte leva utan?
Svar: Morötter! Jag äter minst en morot om dagen och lyckas nästan alltid blanda ner morötter i maten på ett eller annat vis. Ägg är ett annat superlivsmedel som jag alltid ser till att ha i kylen.

2. Godaste efterrätten?
Svar: Svårt! Jag älskar efterrätter och väljer alla gånger hellre efterrätt än förrätt när jag går på restaurang, även om jag tycker att majoriteten av restaurangerna i Göteborg har riktigt dålig fantasi gällande efterrätter (Dorsia är dock grymma på just efterrätter!). Chokladfondant är en favorit om den är vällagad, liksom crème brûlée, men annars gillar jag oväntade smakkombinationer i desserter – jag tycker om att bli överraskad! Alla typer av citrus tillsammans med mörk choklad eller mjölkchoklad undanbedes dock – det är en smakkombination jag nog aldrig kommer att kunna förstå mig på.

3. Vad tränar du helst en dag då du har all tid i världen?
Svar: Jag inleder gärna dagen med ett yogapass följt av frukost och sedan en lång promenad, gärna i ett grönområde eller vid havet. I den bästa av världar följs det av ett varmt bad och en riktigt god middag hemma.

4. Bästa träningsredskapet?
Svar: Mina löparskor. Jag vet inte vart jag skulle ta vägen om jag skulle tvingas springa runt utan bra skor. Annars är min pilatesmatta en stor träningsfavorit eftersom jag älskar att träna hemma och den är perfekt för en massa olika övningar.

5. Vad är du tacksam för just nu?
Svar: Min sambo, min familj och mina vänner och att vi alla är någorlunda friska (förkylningar går ju över ;)). Att jag har ett jobb som jag trivs med och att jag har möjlighet att vara ledig flera veckor i sträck i jul. Det finns så mycket att vara tacksam för och jag stannar upp minst ett par gånger i veckan och tänker på vilken otrolig tur jag har som får ha det så här bra!

Jag skickar utmaningen vidare till Smaklökarna, Mitt lilla gröna, I gott sällskap och På mitt lilla sätt.

Ramslöksresa i Läckö-Kinnekullebygden dag 2

Mitt hotell på Lundsbrunns kurort, LivsaptitLundsbrunn har flera hotellbyggnader. Detta var den
äldsta och här sov jag och mina medresenärer.

Efter en härlig frukost med nybakat bröd, färsk frukt, scones, ostar, ägg, bacon och en härlig müslibuffé, gav en av Lundsbrunns två ägare Kamran Redjamand oss en kort visning av valda delar av kurortshotellet. Kamran har drivit Lundsbrunn sedan 2003 och det märktes tydligt hur stolt han var över verksamheten, vilket är lätt att förstå. En kurort belägen i så vackra omgivningar och med en sådan mångfald av besöksmål inpå knuten är onekligen något att vara stolt över.

Vägskyltar Lundsbrunn. Livsaptit.Vägskyltar till allt från salonger, elljusspår och golfbana
till kurortens olika hotellbyggnader. Här finns mycket
samlat på liten och härligt grönskande yta!

Lundsbrunns kurort, utsikt. Livsaptit.Tänk om man möttes av den här typen av landskap varje
gång man gick ut genom en nödutgång! Sagovibbar…

Kamran Lundsbrunn. LivsaptitKamran Redjaman visar upp sin verksamhet på Lundsbrunns
kurort, en av Sveriges två kurorter som är privatägda.

Efter rundturen väntade dock dagens höjdpunkt, då vi styrde kosan genom grönskande ängar och skogar med milsvidd utsikt över fälten mot trädgårds- och kokboksförfattaren och föredragshållaren Hannu Sarenströms hem för ett besök och en rundvandring i hans trädgård inklusive lunch.

Läckö-Kinnekulle + Vänern.På resa genom skog och mark i Läckö-Kinnekullebygden.

Läckö-kinnekulle gyllene äng

Väl framme hos herr Sarenström möttes vi av Hannu, tre katter och Hannus kollega på trädgårdsboks- och kokboksfronten Sanna Töringe, som råkade vara på besök just då – ni kan ju bara föreställa er hur lycklig en mat- och kokboksnörd som jag var över att inte bara få träffa Hannu Sarenström utan även Sanna Töringe! Jag hade såå gärna stannat kvar hela eftermiddagen och sett på när de arbetade tillsammans, eftersom Töringe var på besök för att arbeta med sitt och Sarenströms gemensamma kokboksprojekt med mat från Syditalien. Boken beräknas komma ut lagom till hösten 2014 på Bonnier Fakta så håll utkik efter den!

Hemma hos Sarenström + Töringe på besök1. LivsaptitSanna Töringe på trappan och Hannu Sarenström
med champagneglaset i högsta hugg framför hans
underbara hus byggt 1927 i nyklassisistisk stil.

Hemma hos Sarenström, 3. LivsaptitNågra trappsteg ner från vägen innanför den höga häcken
och den vita trägrinden finns Sarenströms paradis.

Knappt hade vi kommit innanför grindarna till trädgården innan Hannu trollade fram en flaska champagne och vinglas (”plastglas kan man ju inte ha i min trädgård!”) som vi fick dricka medan Hannu visade oss runt i sin fantastiska trädgård i nyrenässansstil. Titta bara på bilderna nedan för att få en glimt av hur härlig den är!

Hemma hos Sarenström, 1. Livsaptit.Med grusade gångar, låga häckar och olika partier med växter
har Sarenström skapat en trädgård tänkt att klara sig själv
under längre tider då Sarenström själv ofta är ute
på föredragsturné runt om i landet.

Hemma hos Sarenström, 4. LivsaptitBlommor och knotiga gamla träd samsas i denna smältdegelsträdgård
av kreativitet där naturen får ta plats.

Hemma hos Sarenström, 5. LivsaptitHela trädgården är full av olika stilleben i form av udda stolar och soffor
i trä och järn – perfekta fotomiljöer med andra ord! Det var inte så konstigt
att vi var några besökare som hamnade på efterkälken under
trädgårdsvisningen – här finns så mycket att se och fotografera!

Hemma hos Sarenström, 6. LivsaptitTydliga gångar från/till det lantligt idylliska röda huset med
vita knutar
delar in trädgården i olika zoner.

Hemma hos Sarenström, 7. LivsaptitBlåskimrande himmel, rött hus och grönskande trädgård
med blålila blommor. Jag fick en sådan lust att åka hem
och hämta mitt staffli, åka tillbaka till Hannus trädgård
och sedan måla mig genom trädgården, duk efter duk.

Vallmo, Livsaptit.Ett par stolta vallmoblommor stod mitt i grusgången och blickade ut över grönskan.

Hemma hos Sarenström, 8. LivsaptitSmultronen fick breda ut sig över grusgången – här är det knappast
stelt exakta linjer som gäller; snarare en levande trädgård.

Hemma hos Sarenström, 9. LivsaptitTräbänk att sitta och filosofera på i solen. Tänk att fota en kokbok i de här miljöerna! Åh!

Hemma hos Sarenström, 11. LivsaptitRosa pelargoner i fönstret och dubbeldörrar som entré. Jag fotade
aldrig huset invändigt men det var verkligen sevärt också. Det gick
inte att ta miste på att här bor en kreativ matälskande person (med
hur mycket böcker som helst) med sinne för färg och form. Huset är
liksom trädgården som gjort att fotografera och jag hade kunnat gå
därinne länge och titta på alla saker (i synnerhet i köket och i arbetsrummet).

Hemma hos Sarenström, svartkål. LivsaptitVid uteplatsen finns ett rejält bord med plats för ett helt
kompani och dessutom en rejäl bänk där Hannu lagade
lunch åt oss. På bänken finns dessa ståtliga krukor
med majestätisk svartkål.

Hemma hos Sarenström, kryddörter. LivsaptitEn rejäl gjuten uteplats vid husets ena gavel ramas mjukt in
av örter i terrakottakrukor – perfekt för uteköket!

Efter trädgårdsrundan var det dags för lunchförberedelser, och Hannu tog med hela gänget ut i skogen en liten promenad bort för att plocka ramslök (äntligen!) för första gången. Den första dagen befann vi oss ju som bekant i ett Naturreservat och fick inte plocka någonting. Innan vi kom iväg lyckades vi dock få Hannu att posera vid grinden till huset (”den mest uttjatade bilden någonsin”), vilket åtminstone jag var väldigt glad för :).

Hemma hos Sarenström, den mest uttjatade bilden. Livsaptit

På ramslöksjakt, Kinnekulle, Livsaptit.På väg genom Kinnekulle-skog för att plocka ramslök.

Landley på ramslöksjakt. Livsaptit.Madeleine Landley ville gärna få med sig ramslöksroten hem för
att provodla egen ramslök på balkongen. Och har man ingen
spade får man gräva med händerna 😉

Efter en lyckad ramslöksplockningstur begav vi oss tillbaka till Hannus hus, där han drog igång grillen, tog med matberedaren ut och lagade ramslökspesto på våra egenplockade ramslöksblad på uteplatsen (medan hälften av besökarna fotograferade…). På grillen hamnade halverade körsbärstomater, sparris och pancetta, som tillsammans med ramslökspeston och ett rejält alldeles nybakat bröd utgjorde dagens fräscht lätta lunch tillsammans med en  flaska god Chardonnay.

Hemma hos Sarenström, ramslökspesto under tillverkning. Livsaptit Sarenström gör ramslökspesto, och snålar inte med oljan 😉

Hemma hos Sarenström, ramslökspesto. LivsaptitRamslökspesto gjord med rapsolja, solrosfrön och flingsalt.   

Hemma hos Sarenström, Hannu grillar 1. Livsaptit Grillade tomater. Fingrar i maten är väl inget konstigt?

Hemma hos Sarenström, nybakat bröd. LivsaptitDet är få saker som slår varmt nybakat bröd… Det smakade
om möjligt ännu bättre ute i Hannus trädgård.

Hemma hos Sarenström, Lunch. LivsaptitPancettaströsslad grillad sparris med grillade tomater. Så enkelt och
så fullt av vidunderligt söta, salta, rökiga och mustiga smaker!

Hemma hos Sarenström, dukat bord. LivsaptitStora tygservetter bidrar till en rustik och bohemisk känsla till dukningen.

Under måltiden fick vi höra hur Hannu, efter att ha arbetat som servitör i Göteborg och tröttnat på stadslivet med nattklubbsbesök och stadspuls i slutet av 1980-talet, beslutade sig för att flytta till Mexiko. Innan han kunde åka ville han dock se den Svenska landsbygden och letade efter Bullerbylivet. Han hamnade av en slump på Kinnekulle, där han hyrde ett billigt hus. Tanken var att han skulle stanna i en vecka, men efter två veckor ville han varken återvända till Göteborg eller åka till Mexiko. Han fick fortsätta hyra huset och började, med ägarens goda minne, utan att ha någon trädgårdsvana eller erfarenhet alls, anlägga en trädgård runt huset utifrån bilder han sett i ett magasin. Sarenström tänkte att han skulle stanna på Kinnekulle tills han tröttnade, men han är alltså, drygt 20 år senare, fortfarande kvar. Efter ett antal år i det första huset blev dock hans drömhus i bygden ledigt och han flyttade in i det hus som han bor i idag.

Efter lunchen överraskade Hannu oss med en maffig och smuligt härlig rabarberpaj med grädde, vilken verkligen satt fint efter maten!

Hemma hos Sarenström, rabarberpaj. LivsaptitKrämigt knapersmulig Rabarberpaj modell större än störst som
verkligen smälte i munnen (jag vill också
ha sådana där enorma
serveringsfat, men var förvarar
man sådana i ett vanligt kök?
Köksskåp är ju för grunda!)

Efter en varm lunch, med multipel betydelse av ordet varm, var det (tyvärr!) dags för oss att lämna Hannus trädgård och återvända hem till våra egna hem och liv, och det var inte bara jag som önskade att resan inte skulle ta slut! Men med mig från resan fick jag en enorm dos inspiration, värme och vackra, varma stunder och bilder att spara i huvudet som jag kommer att ta fram när livet känns allmänt stökigt och stressigt och meckigt framöver. En av de där bilderna är den här på Hannu Sarenström, sittandes vid matbordet mitt i sitt eget paradis:

Hemma hos Sarenström, Hannu. Livsaptit

Ett stort tack till Hannu Sarenström, Västsvenska Turistrådet och Destination Läckö-Kinnekulle som lät mig följa med på den här resan!

Det finns upplevelser och så finns det upplevelser. Under Ramslöksresan kom jag på mig själv med att vid flera tillfällen le fånigt och tänka att det var så fantastiskt att jag fick chansen att åka på en sådan här resa. Allt var så vackert, vädret perfekt och att få ägna två dagar åt att njuta av god, nej förresten, fantastisk, mat och matkreativitet tillsammans med likasinnade matnördar, kändes som att få en bit av himlen i sin hand. Sällan har jag dock varit så in i ben och märg trött som jag var när jag kom hem till lägenheten i Majorna i Göteborg igår. Men jag var trött på ett skönt sätt. Hjärnan fullkomligt översvämmades av tankar på alla bilder, all mat och alla inspirerande människor som vi har mött på vår resa och det enda som känns tråkigt, utöver att resan är slut, är att det är så förtvivlat svårt att göra upplevelsen rättvisa med ord och bilder. Två av mina medresenärer har dock återgivit vår resa på otroligt inspirerande och fina sätt, så kika in hos Madeleine på Landleys kök och besök denna sida skriven (på engelska) av Grace Fitzgerald för att läsa och se resan ur andra ögon än mina.

Resans fotograf, Monika. Livsaptit.Supermysiga fotografen Monika Manowska.

Jag vill också passa på att tipsa om en skicklig fotograf och urmysig tjej vid namn Monika Manowska som var med oss på vår resa och fotograferade för Destination Läckö-Kinnekulles räkning. Hon bor i Hällekis och om du söker en fotograf för bröllop eller familjeporträtt i Läckö-Kinnekullebygden är det den här tjejen man ska kontakta!

Hannu Sarenström öppnade upp sin trädgård och sitt hem, och bjöd på utelagad lunch, för vårt sällskap, vilket är något som tyvärr inte är alla förunnat. Men om du vill besöka Sarenströms trädgård och se det vi såg där, kan du passa på när man i Kinnekullebygden ordnar med Öppna trädgårdar i helgen. Sarenström har sin trädgård öppen under lördag och söndag 15-16/6 (mot ett blygsamt inträde på 20 kronor), och de andra trädgårdarna i bygden som deltar har öppet på söndagen. Har du tur så bör inte ramslöken ha blommat över ännu och om du då bara kikar in i skogarna kring Kinnekulle kommer du mötas av samma snövita blomtäcke som mötte oss i tisdags.

Som avslutning på denna resedagbok i delarna två, vill jag råda alla som har orkat läsa ända hit (eller skummat sig fram till slutet för att läsa poängen med det hela) att inte nöja sig med att ta mig, eller Madeleine eller Grace på orden och se på bilderna. Det är inte långt till Kinnekulle från vare sig Göteborg eller Stockholm och bor man i andra väderstreck och på andra orter så bör man faktiskt stå ut med att resa långt för att få möjlighet att se allt vackert som finns att se i bygden, och smaka på lite av allt som finns i området. Åk dit! Genast, bums! Även om du har varit där innan kan du säkerligen hitta en och annan ny pärla.

Destination Läckö-Kinnekulle har till och med ett helt Ramslökspaket som man kan boka om man vill följa i våra spår och göra en egen Ramslöksresa. Och sen när du kommer hem får du hemskt gärna kika in här igen och berätta du tyckte om resan. Okej? Okej!

Ramslöksskog

Ramslöksresa i Läckö-Kinnekullebygden dag 1

Ibland är livet som matbloggare lite extra fint, som när man börjar veckan med matbloggsträff med fina vänner och fortsätter med att ägna tisdagen och onsdagen åt att besöka Kinnekulle med ett gäng andra matintresserade bloggare, skribenter och fotografer. Jag hade nämligen turen att få chansen att prova på ett nytt paket med olika upplevelser kring Läckö-Kinnekullebygden i ramslökens tecken, och en sådan chans kan man ju bara inte missa! För att ni ska få en bild av hur en sådan här resa kan se ut, kommer här lite bilder från den första av resans två dagar. (Ja, det är mycket matbilder, men vad annat kan man vänta sig när en matnörd åker på matresa 😉 )

Dagen inleddes med en tågfärd till Lidköping där vi möttes upp av Gunilla Davidsson från Destination Läckö-Kinnekulle som tog med oss till Lundsbrunns Kurort för incheckning. Därefter styrdes bussen med alla 10 ramslöksresenärerna mot Berget Orangerie som för femte säsongen i rad i år drivs av matentusiasterna Carina och Annette.

Berget Orangerie, Kinnekulle. Livsaptit

Berget Orangerie, Kinnekulle. LivsaptitBerget Orangerie. Underbar miljö för en god lunch!
Berget Orangerie,invändigtMed slingrande vinrankor i taket, vita kalkstensväggar, stora fönster och

roliga inredningsdetaljer (som den röda hjorten på bordet som visade sig vara
en kapsylöppnare!) var det lätt att trivas inne i Orangeriet.

I deras vackra Orangerie mitt ute i Kinnekullebygden serverades vi trerätters lunch som inleddes med en laxrilette till förrätt och följdes av Basilikamarinerad rostbiff av närproducerat nötkött med chèvrekaka, och till sist avslutades med en maffig rabarberkaka med rabarbersylt, jordgubbar, grädde och bär. Allt var riktigt gott och serverades som ni ser snyggt presenterat i rejäla portioner. Kakmonstret i mig var förstås extra förtjust i rabarberkakan på slutet, men även Chèvrekakan och sesamsalladen blev något av favoriter.

Laxrilette, Berget Orangerie, Kinnekulle, LivsaptitFörrätt: Laxrilette med färskost.
Basilikamarinerad rostbiff, Berget Orangerie, Kinnekulle. Livsaptit  Huvudrätt: Basilikamarinerad rostbiff på näruppväxt nötkött med
chèvrekaka och sesam-sockerärtsallad.

Rabarberkaka med jordgubbar, bär och grädde,Berget Orangerie, Kinnekulle. Livsaptit Dessert: Rabarberkaka med rabarbersylt, vispgrädde och bär.
Annette, Berget Orangerie, Kinnekulle. LivsaptitAnnette är en av de två som står bakom Berget Orangerie,
där maten 
lagas med kärlek, mycket grönsaker
och lokala råvaror.

Inredningsbutik Berget Orangerie, Kinnekulle. LivsaptitTill Berget Orangerie hör en annorlunda inredningsbutik med mycket fint och sevärt,
allt är handplockat av Annette och Carina själva från olika tillverkare och producenter.

Carina, Berget Orangerie. Kinnekulle. LivsaptitCarina – en av ägarna till Berget Orangerie. Här inne i inredningsbutiken.

Efter en titt i den tillhörande inredningsbutiken var det dags att få en guidad tur upp på Kinnekulle med trevliga Västgötaguiden och turismföretagaren Eva-Maria Friberg, som jag hann prata en del med under lunchen – det är så roligt att träffa nya människor som brinner för en massa olika saker och som i Eva-Marias fall har en sådan passion för bygden de lever i!

Eva Maria Friberg, Västgötaguide KinnekulleVår guide Eva-Maria uppklädd i traditionell Kinnekulledräkt.

Jag kan inte minnas att jag har varit i Läckö-Kinnekullebygden tidigare (men med tanke på alla Sverige-camping-semestrar vi åkte på med familjen när jag var liten har jag säkert varit där…) men den här varma dagen när himlen var klarblå och i stort sett molnfri, och så här i början av juni när allt är sådär overkligt grönt i naturen, var det som att åka genom ett sagolandskap när vi åkte upp på Kinnekulle, blickade ner mot Vänern och till sist, efter att ha passerat en mängd medeltida kyrkor och ståtliga herrgårdar, hamnade vid Munkängarna.

Ramslöksäng, Kinnekulle. Livsaptit Ramslöksskog doftar väldigt speciellt, lökigt men på ett friskt och bra sätt.
Sen är det ju tokfint att gå omkring i så här fina miljöer också!

Ramslöksblomma från Kinnekulle. LivsaptitRamslök har väldigt fina blommor som går utmärkt att äta! Man får dock
inte plocka ramslök 
eller andra växter på Munkängarna eftersom de
och större delen av Kinnekulle är naturreservat.

En kort promenad genom skogen förde oss rätt ut i en grönvit drömvärld där marken var täckt av små vita blommor från ramslöken, och där ståtlig lövskog (en hel del bokträd såg jag minsann, mitt favoritträd!) gav skogen en sådan där skir skugga med lätt strilande solljus. Vid ett mäktigt berg fick vi provsmaka Ramslökspesto på hembakat knäckebröd som Miriam Johansson, som är en av ägarna till Forshems Gästgivaregård, hade tagit med sig ut till Munkängarna.

Mäktigt berg på Kinnekulle. Livsaptit   Mäktiga skiffriga berg syns överallt på Kinnekulle. Detta var extra pampigt
förstås 
och en perfekt miljö för Eva-Marias saga om jätten Hälle från
Kinnekulle och hans kärlek Kisa från Lurö som sägs ha gett namn
till den närbelägna orten Hällekis.

Ramslökspesto tillverkad på Forshems Gästgivaregård. Kinnekulle. Livsaptit.Ramslökspesto har väldigt annorlunda smak mot vanlig basilikapesto.
Ett måste- prova-livsmedel
för alla lök- och vitlöksälskare
(och ramslöksälskare förstås!) 

Miriam Johansson från Forshems Gästgivaregård. Kinnekulle. Livsaptit.Miriam Johansson från Forshems Gästgivaregård bjöd på svalkande
Aroniajuice och hembakat knäckebröd med ramslökspesto.

Munkängarna. Kinnekulle. Livsaptit.Slingrande stigar i ramslöksskog.

Munkängarna. Kinnekulle.Livsaptit.Det går ju inte att se sig mätt på så här vackra vyer!
Vem hade anat att det kunde vara så vackert med ramslök?

Efter denna paus i det gröna var det dags för en kort bussfärd till nästa stop – Kinnekulle Bryggeri.

Kinnekulle Bryggeri, Livsaptit

I en liten ombyggd träbyggnad byggd på en källa ligger detta mikrobryggeri som förser bland annat Bishops Arms i Skövde och Forshems Gästgivaregård med unika sorter av hantverksöl. Här görs 8000-10000 liter öl per år och det provas fram nya sorter med de klassiska ölingredienserna malt, vatten, humle och jäst.

Malsäckar på Kinnekulle Bryggeri, Livsaptit Malt i stora säckar på Kinnekulle Bryggeri.

Malt, Karamellmalt och Chokladmalt, Kinnekulle Bryggeri. LivsaptitMalt, karamellmalt och chokladmalt. Chokladmalten tillsätts framför allt
för att  få en fin färg på ölet medan karamellmalten ger härlig smak.

Vi fick en guidning genom bryggeriet där Göran och Rebecka arbetar fram balanserade ölsorter genom att blanda malt, karamellmalt och chokladmalt i olika mängd med vatten, tre varianter på humle som tillsätts i olika steg före nedkylning och jäsning, först aerobt (med tillgång till syre) i 4-5 dagar och sedan anaerobt(utan tillgång till syre i tankarna) i 4-5 veckor. Passionen för att tillverka riktigt gott öl finns verkligen här och under guidningen blev det tydligt att det här med ölbryggning på ett mikrobryggeri är mer av ett tidskrävande intresse än ett sätt att försörja sig – åtminstone i så små mängder som tillverkas på just detta bryggeri.

Rebecka och Göran på Kinnekulle Bryggeri, LivsaptitGöran och Rebecka som driver Kinnekulle Bryggeri, här med de stora jästankarna.

Om man vill provsmaka ölet från bryggeriet ska man passa på att besöka Forshems Gästgivaregård som under sommaren har pub med grillbuffé ute i den lummiga trädgården. För mer information om öppettider och datum för puben, se gästgiveriets och/eller bryggeriets hemsida!

Sista stoppet på denna goda och vackra resa var Forshems Gästgivaregård, som är Sveriges äldsta gästgiverioch drivs av paret Stefan och Miriam Johansson. Restaurangen finns med i White Guide 2013 och har fått en utmärkelse som Slow food-restaurang av den internationella gastronomiska rörelsen Slow Food. Det lät alltså bra redan innan vi var på plats och fick se menyn och gården.

Forshems Gästgiveri, Kinnekulle, Livsaptit.         Forshems Gästgivaregård utifrån.

Öl på Forshems gästgiveri, LivsaptitÖl från Kinnekulle Bryggeri mötte oss när vi
kom fram till Forshems Gästgivaregård.

Forshems gästgiveri, trädgården. LivsaptitI Forshems Gästgivaregårds trädgård. Det är här det
hålls pub med Kinnekulle Bryggeris öl i sommar.

Gästgiveriets matsal, Forshems gästgiveri, Kinnekulle. Livsaptit.Gästgivaregårdens matsal var mysig i gammeldags stil.

I matsalen hade det dukats upp långbord för vårt sällskap och vi fick avnjuta en femrätters gourmetmiddag lagad på närproducerade råvaror. Eftersom det varierar vilka råvaror som är i säsong och vilka varor som gästgiveriet har tillgång till från dag till dag, varieras även menyn varje dag. Till gästgiveriet kan man endast komma om man har förbokat och det krävs ett större sällskap för att man ska kunna boka plats på gästgivaregårdens middag. Man kan dock komma i mindre sällskap, förutsatt att något större sällskap eller flera små finns inbokade samma dag. Man får dessutom vara förberedd på att menyn fastställs först samma dag och att man får äta det som serveras just den dagen (vilket inte är en obehaglig överraskning på något sätt när maten lagas så kärleksfullt och med så fina råvaror som under vårt besök).

Miljön i matsalen är gammeldags och charmig och det känns som att flyttas tillbaka i tiden att äta i sådana omgivningar. Vår meny för kvällen såg ut så följer (med några mindre ändringar som tillägg av ett stekt vaktelägg till fasanbröstet och en rabarberkaka på desserttallriken):

Meny, Forshems gästgiveri, Kinnekulle. LivsaptitEn spännande och härligt komponerad meny som inte gjorde någon
av oss besökare besvikna på något sätt, vilket är lätt att förstå
om ni kikar på maten nedan:

Ramslökssill, Forshems gästgiveri, Kinnekulle. Livsaptit.Ramslökssill med en färskpotatis inledde måltiden.

Brödkorg med hembakat bröd och ramslökssmör,Forshems gästgiveri, Kinnekulle. Livsaptit Brödkorg med nybakat bröd och knäckebröd smaksatt med anis och fänkål, s
erverat med ett milt kryddigt ramslökssmör, perfekt till brödet.

Ramslökssoppa med äggrulle och ostgiffel, Forshems gästgiveri, Kinnekulle. LivsaptitRiktigt krämig Ramslökssoppa (Kinnekullebygdens paradrätt) med ostgiffel
och äggrulle dekorerad med en ramslöksblomma (jag älskar blommor i maten!).

Fasanbröst med ramslökspesto, Forshems gästgiveri, Kinnekulle. LivsaptitCitrusconfiterat fasanbröst med ramslökspesto och
havtornsglaze (ett ord: mmm), samt vaktelägg och gräslöksblommor.

Abborrefilé med kräftsås, Forshems gästgiveri, Kinnekulle. LivsaptitPanerad abborrefilé med färskpotatis, sparrisknoppar och kräftsås.

Granité smaksatt med harsyra, Forshems gästgiveri, Kinnekulle. LivsaptitFrisk Granité smaksatt med harsyra rensade smaklökarna med sin ”gröna” smak.

Dovhjortsrostbiff med potatisbakelse och murkelsås,Forshems gästgiveri, Kinnekulle. Livsaptit Örtmarinerad pannstekt rostbiff av dovhjortskalv  (hur ofta får man som
Göteborgsboende chansen att äta dovhjortskalv över huvud taget? – fantastiskt
gott!) med
potatisbakelse, (himmelsk) murkelsås och lingonsås.

Råmjölkspannkaka, pösmunk, rabarberkaka och granskottsglass, Forshems gästgiveri, Kinnekulle. LivsaptitDesserttallrik med (framifrån och bakåt) granskottsglass (supergott och
snällt annorlunda),
råmjölkspannkaka, rabarberkaka och roligt fluffig pösmunk.

Om vi hamnade i mathimlen? Absolut! Forshems gästgiveri är helt klart värt en omväg och jag tror att vi alla var positivt överraskade av den klass som maten höll och den innovationsrikedom som verkar råda i köket. Mest spännande var helt klart granitén med harsyra och granskottsglassen, men murkelsåsen och dovhjortskalven var i en klass för sig också.

Stort tack till alla trevliga människor och företag som har tagit emot oss under dagen, det har varit helt fantastiskt trevligt att få en inblick i era verksamheter och smaka på det ni gör!

Ny rapport följer efter bravaderna dag 2. Idag ska vi nämligen besöka Hannu Sarenströms trädgård och laga mat tillsammans; hur roligt får man ha det egentligen? 🙂