Kategoriarkiv: Respekt

Hel ugnsrostad blomkål öst med brynt smör samt mustig höstsallad med puylinser, blomkålsblast och smörstekta trattkantareller

Hel ugnsrostad blomkål med höstig sallad med smörstekta trattkantareller, puylinser, rostade morötter och spenat, samt brynt smör, Recept, Middagstips, Vegetariskt, Livsaptit

Vi är många som kan det där med Meatless Monday vid det här laget, och visst är det bra att allt fler lär sig att vegetarisk mat är minst lika god som ”vanlig” mat och lyckas införliva en del vegetariskt bland veckans middagar. Samtidigt tycker jag att det är dags att vi uppgraderar det vegetariska till något mer än vanlig vardagsmat. Här kommer en vegetarisk rätt som i mångt och mycket sköter sig själv men som blir så förbenat ståtlig och drömgod att den hör hemma på festbordet.

Prova att förgylla din söndag med den här rätten efter en mysig höstpromenad – det här är och gör gott på alla vis!

Livsaptit, rostad blomkål, brynt smör, mjukrostade morötter, puylinser, trattkantareller, spenat, Söndagsmiddag, Vegetariskt, Recept

Hel ugnsrostad blomkål öst med brynt smör samt mustig höstsallad med puylinser, blomkålsblast och smörstekta trattkantareller
4 portioner

1 blomkålshuvud (drygt 1 kg) med fin blast (ugnsbakas ej med huvudet men används senare)
8-10 medelstora morötter
200g trattkantareller (eller annan svamp du tycker om)
2 dl puylinser (små svarta linser kallas de också)
100g smör + extra till svampstekning
150g bladspenat
Salt
Peppar
Färsk timjan

Gör så här:
Sätt ugnen på 200ºC och lägg ett bakplåtspapper i en långpanna.

Skölj blomkålshuvudet och skär bort blasten från det. Spara blasten till senare. Lägg blomkålshuvudet helt i långpannan.

Skala morötterna och skär varje morot på mitten och därefter i halvor eller fjärdedelar beroende på morötternas storlek – bitarna ska vara ganska grova). Strö ut morötterna runtom blomkålshuvudet och strö ut några kvistar färsk timjan runtom i pannan. Sätt in långpannan i mitten av ugnen och rosta grönsakerna tills blomkålen är mjuk med lätt tuggmotstånd i rotstocken (känn efter med en lång sticka), för mitt huvud tog det totalt 2 timmar. Ös det med smör (se nedan) några gånger under tiden.

Bryn smöret i en kastrull genom att låta det koka tills det tystnar och doftar knäckigt. Ta då bort det från spisen och plocka bort skummet med en sked. Ös sedan blomkål och morötter med en del av smöret var 20:de eller 30:de minut ungefär (har du hällt på rejält från början, hälften av smöret ungefär, kan du ösa blomkålen med smörvätskan som samlas i långpannan och inte tillsätta nytt smör förrän precis på slutet). När grönsakerna är färdiga kan du ösa dem en sista gång före servering – det är inte säkert att du behöver allt smör så får du något över häller du det i en glasburk och förvarar i kylen och kan glasera andra grönsaker med det en annan gång.

Efter ca 1½ timmes ugnsrostande: Rensa svampen och stek den i torr panna tills vätskan kokat bort. Salta. Smörstek sedan svamparna gyllenfrasiga. Ställ åt sidan.

Koka puylinserna mjuka i rikligt med saltat vatten, det tar ca 20-25 minuter. Slå bort kokvattnet och låt linserna ånga av.

Skölj spenaten och finstrimla blomkålsblasten. Blanda sedan det gröna med avsvalnade puylinser, frasiga trattkantareller och de mjukrostade smörmorötterna. Fördela på ett stort serveringsfat och placera blomkålshuvudet helt ovanpå (får inte all sallad plats kan du självklart lägga upp en del av den i en skål bredvid). Ställ fram fatet med en rejäl kniv att tranchera blomkålshuvudet med.

Smaklig måltid!

Tips! Om du vill få till det mesta av smakerna i rätten ovan men inte hinner rosta blomkålen i ett par timmar kan du skära ner huvudet i buketter och rosta i 20-40 minuter istället (beroende på storlek) och ösa med smör enligt ovan. Servera då allt som en stor blandad sallad!

Vegetariskt, Middagstips, Helrostad blomkål med brynt smör och sallad på trattkantareller, rostade morötter, spenat och puylinser, Livsaptit, Recept

I helgen befinner jag mig i Småland och leker med syskonbarn och kramar familjen. Det lär även bakas en och annan sötsak – följ mig på Instagram om du är nyfiken! Apropå ingenting alls önskar jag förresten att den här underbart härliga hösten vi har stannar riktigt länge med sin klarblå himmel, sin friska, kyliga luft som nyper i kinderna och alla sprakande färger som gör mig så glad! Jag fånler varje gång jag ser ett vackert träd vars lövverk sprakar i eldnyanser.

Glad helg!

Ett magiskt ord

Det finns ett ord som på sistone har känts misshandlat och som i vissa sammanhang tycks ha förlorat sin betydelse helt och hållet. Ett ord som oavsett när det används bör bemötas med respekt. Ett ord som har en fastslagen betydelse, och som inte borde vara öppet för tolkning. Jag pratar om det magiska ordet ”nej”. Ett av de första ord vi lär oss som små och ett av de viktigaste att kunna och använda för att bygga sin personlighet, hitta vem man är och vill vara och vad man står för eller inte står för.

Det känns som att det inte har gått en dag på 2014 utan att det har skrivits och pratats om hur människor har sagt nej, nej och nej, och ändå tvingats göra eller utstå saker som de klart och tydligt har motsatt sig. När allvarliga fall tas upp i rättssalar (ja, jag tänker på de många uppmärksammade våldtäktsfallen) blir inte följden att våra lagar skyddar individens ”nej”, utan att domen istället blir till fördel för förövaren; personen eller personerna som helt har ignorerat det eller de nej som har kommit från den som angrips.

Vad håller vi på med egentligen?

Även på arbetsplatser, oavsett nivå och arbetsuppgifter, ignoreras individernas nej. Medarbetare som säger ifrån, protesterar, klart och tydligt säger ”nej, det går inte”, ”nej, vi hinner inte”, ”nej, vi går redan på knäna ni kan inte lägga fler arbetsuppgifter på oss”, även deras nej ignoreras och missbrukas med knäckta, utbrända och sjukskrivna människor som följd. Eftersom våra nej har förlorat sitt värde och sin betydelse. Eftersom vi ju ”kan så mycket mer än vi tror”. Eftersom ”vi ordnar det säkert om vi bara lär oss att samarbeta och prioritera”. Men var finns styrningen och ledningen som hjälper oss med det?

Förstå mig rätt nu, vissa människor säger mekaniskt nej till allt, inklusive sina egna liv och allt gott och glatt som de hade kunnat se, göra och uppleva och det är inte dessa personers mekaniska nej som jag vill lyfta fram som en förebild.

Men ett nej är ändå ett nej, och om du kommer med idéer, förslag och regelrätta påtryckningar för att få andra att göra som du vill och dina ansträngningar bemöts med ett nej, då anser jag att det är din skyldighet som människa att ta ett steg tillbaka, respektera det nej du fått och ta dig en funderare. Hade du själv velat bli behandlad så som du precis behandlade andra?

Är det inte det vi lär våra barn, att säger syskonet, lekkamraten, förskoleläraren, mamma eller pappa nej, då betyder det just nej och då måste barnet respektera det. Precis som vi måste respektera ett barns nej. Visst måste man i barns fall ibland gå emot nej:et för att hinna till förskolan, se till att barnet har kläder på sig när det går ut och vantar och mössa på vinter för att barnet inte ska förfrysa, för att nämna några exempel, men även vid dessa nej är det nog ofta bra att fundera igenom om saker kan göras annorlunda nästa gång för att i möjligaste mån slippa gå emot barnets nej.

Ett nej är ett nej och har bara en betydelse. Jag är tämligen övertygad om att de flesta barn vet det och kan tala om det för dig om du har missat det.

Hur många människoliv ska trasas sönder av psykiska och fysiska övergrepp, utbrändhet och sjukskrivningar innan vuxna människor i allmänhet och uppenbarligen vårt rättsväsende och många arbetsplatser i synnerhet förstår att nej betyder nej och ska respekteras för det?