Etikettarkiv: Kokböcker

Kokboks- och presenttips inför sommaren

Pang boom bang så är vi inne i juni! Maj har de senaste åren bjudit på varma och soliga sommardagar och det enda som är trist med det är att maj även brukar vara en månad när man har fullt upp med jobb, skola och aktiviteter inför sommaren. En trevlig sak med maj, utöver att sommaren gör sitt återtåg, är att grill- och utefestsäsongen tar sin början. Inför sommarens kalas och tillställningar kan det vara trevligt att ta med en present som räcker längre än en flaska vin, en god olivolja eller en bukett blommor (även om jag tycker att alla presenter är lika välkomna och de hemgjorda är de finaste av alla!), och då är en härlig kok- eller bakbok alltid en bra idé!

Därför kommer här några recensioner i kortformat av böcker jag har fått hem för att recensera i mitt jobb som lektör i vår (några kom i och för sig redan i vintras…) som jag tycker passar fint som presenter.

Kok- och bakböcker för recensering av Livsaptit, Recension, kokböcker vår 2014

Bakning:

”Bröd och kakor – baka utan gluten” av Mekto Ganic (med foton av Jonas Berg), Ordalaget.Recension av Bröd och kakor, baka utan gluten av Mekto Ganic, recension av Livsaptit

Mekto Ganic har en gedigen bakgrund som recept- och produktutvecklare och är själv glutenöverkänslig. Ganic har här knådat samman sin svenska sida med sina rötter i det forna Jugoslavien och skapat en inspirerande och spännande bakningsbok med allt från kakor och bakverk till kalasgoda bröd. Mest spännande känns kapitlet med mat och bakverk från Medelhavet, som till exempel innehåller recept på det fyllda brödet Pita och brödet Proja. Dessutom tycker jag att det är roligt att Ganic har valt att baka på naturligt glutenfria mjölsorter som råris, bovete, hampa, hirs och ren havre istället för att nöja sig med glutenfria mjölsubstitut. Detta är en rustik och mysig bok som fick mig att vilja gå och inhandla alla nya mjölsorter ögonaböj. Boken är perfekt för hemmabagaren som själv är känslig mot gluten, eller som har vänner och anhöriga som är det.

Pita, exempel på ett uppslag, Recension av Bröd och kakor, baka utan gluten av Mekto Ganic, recension av Livsaptit    Lussebullar, exempel på ett uppslag, Recension av Bröd och kakor, baka utan gluten av Mekto Ganic, recension av Livsaptit    Franskbröd, exempel på ett uppslag, Recension av Bröd och kakor, baka utan gluten av Mekto Ganic, recension av Livsaptit

 

”Smarta sötsaker utan socker, gluten och mjölk” av Ulrika Hoffer (med foton av Ulrika Pousette), Bonnier Fakta.Recension av Smarta sötsaker utan socker, gluten och mjölk av Ulrika Hoffer, recension av Livsaptit
Ulrika Hoffer blandar raw food med tillagade godsaker helt utan gluten, mejeriprodukter och vitt socker. I de flesta recept ingår färsk eller torkad frukt eller bär och nötter eller mandel. Här finns även en hel del sötsaker med ägg, grönsaker, kokos, havre, rårismjöl och bovetemjöl. Det mesta går att laga turbosnabbt och recepten är enkla att följa. Den som är allergisk mot nötter lär dock knappast tycka att boken är så rolig eftersom majoriteten av recepten innehåller någon form av nötter. Det enda jag egentligen har att invända mot den här boken är att för någon som inte tokälskar banan känns det som att det är extremt många bakverk som har banan som en av huvudingredienserna. En bra present för bakglada som vill hitta lite mer hälsosamma alternativ till sockerstinna bakverk.

Chokladtårta, Exempel på ett uppslag, Recension av Smarta sötsaker utan socker, gluten och mjölk av Ulrika Hoffer, recension av Livsaptit

Uppslag ur bokens glasskapitel, Recension av Smarta sötsaker utan socker, gluten och mjölk av Ulrika Hoffer, recension av Livsaptit

Havrekakor, Exempel på ett uppslag, Recension av Smarta sötsaker utan socker, gluten och mjölk av Ulrika Hoffer, recension av Livsaptit

 

”United States of Cakes” av Roy Fares (med foton av Wolfgang Kleinschmidt), Bonnier Fakta.Recension av United States of Cakes av Roy Fares, recension av Livsaptit
Om ”Smarta sötsaker utan socker, gluten och mjölk” försöker hjälpa oss att baka mer hälsosamt fika, kör herr Fares på det sötaste, fetaste och överdådigaste som går att finna i fikaväg med denna USA-inriktade bakningsbok. Men ibland är det ju inte hälsosamt man är ute efter utan bara lyxigt, sött, chokladigt, smörigt och för mycket, på ett ljuvligt sätt! Om du inte kan få nog av amerikanska sockersöta bakverk som cupcakes, cheesecakes, pajer, tårtor, bakelser, cake pops och cookies är det här boken för dig. Recepten blandas med inspirerande resebilder från den amerikanska västkusten och då från Los Angeles i synnerhet. Fares delar med sig av tips på mysiga fikaställen och beskriver olika regioner i och kring Los Angeles vilket gör att boken inte bara bjuder på recept utan även på en smakresa i bokform. En snygg bok som gärna kan ligga framme i köket eller vardagsrummet.

Joan's nutella pop tarts, exempel på ett uppslag, Recension av United States of Cakes av Roy Fares, recension av Livsaptit

Peanut Butter Cupcakes, exempel på ett uppslag, Recension av United States of Cakes av Roy Fares, recension av Livsaptit

Summer Berry Cake, exempel på ett uppslag, Recension av United States of Cakes av Roy Fares, recension av Livsaptit

 

”Prinsesstårtor & annat kalasenkelt att baka” av Emelie Hallbäck (med foton av Martin Skredsvik), Semic.Recension av Prinsesstårtor & annat kalasenkelt att baka av Emelie Hallbäck, recension av Livsaptit
Här finns tårtor av alla de slag, den ena finare än den andra! Författaren ger finfina tips på hur du kan forma och dekorera tårtorna och bjuder i inledningsavsnittet på basrecept på allt från marsipan till tårtfyllningar och tips som underlättar bakandet. Utöver traditionell prinsesstårta hittar man i Hallbäcks bok bakverk som säkerligen känns spännande för den bakglada hemmabagaren, eller vad sägs om Kryddig garam masalakaka med glögginkokt frukt, Kola- och valnötspaj med doft av bourbon, Tiramisuprinsessor, Syrenprinsess eller Marängsviss- & rockyroadtårta? Trots att boken är tunn med moderna bakböckers mått mätt känns den riklig med 48 härliga tårt- och bakverksrecept och fina bilder. Jag som föredrar blanka sidor framför matta (jag vet, jag har inte hängt med i matt-papper-i-kokböcker-trenden, det är ju så mycket mer praktiskt med blanka blad som man kan torka bort kaksmetskladd från!) tycker att den här boken är riktigt fin och jag blir baksugen trots att jag inte brukar tycka om vanliga prinsesstårtor (men de här är så mycket finare och har varierad fyllning!). En tårtbok för den som vill lära sig smarta knep vid tårtbakning och som vill baka något riktigt gott och fint till nära och kära.

Syrenprinsess, uppslag ur Prinsesstårtor & annat kalasenkelt att baka av Emelie Hallbäck, recension av Livsaptit

Marängsviss- & rockyroadtårta, uppslag ur Prinsesstårtor & annat kalasenkelt att baka av Emelie Hallbäck, recension av Livsaptit

Yoghurtkaka och Hasselnötskaka, uppslag ur Prinsesstårtor & annat kalasenkelt att baka av Emelie Hallbäck, recension av Livsaptit

 

”Franska bakverk” av Mia Öhrn (med foton av Ulrika Ekblom), Natur & Kultur.Recension av Franska bakverk av Mia Öhrn, recension av Livsaptit
Att jag tycker att Mia Öhrn är en otroligt duktig konditor, receptkreatör och kokboksförfattare kan väl ingen som följer den här bloggen ha missat. Sedan är det bara att erkänna att jag är frankofil så det skramlar om det (även om jag absolut inte förstår mig på den politik som vinner röster i Frankrike att döma av EU-valet – det är ju en hemsk utveckling!), vilket gör att ”Franska bakverk” inte kunde bli annat än poppis hos mig. Jag har svårt att följa recept eftersom jag gärna ändrar lite här och där, men de recept jag har provat ur den här boken har jag inte ändrat ett dugg. Boken känns mysig, franskt elegant och lantrustik på en och samma gång. Flera recept kräver lite extra tid och energi då det är en del moment att ta sig igenom, men följer man recepten känns inget egentligen särskilt svårt. En bra utmaning-i-köket-bok som passar för dig som har tröttnat på cupcakes och cake pops och vill baka något supergott och rustikt eller förfinat och imponerande. För visst blir man imponerad om man serveras hemmakavlade croissanter eller en hög och fluffig sufflé?

Fraisier, uppslag ur Franska bakverk av Mia Öhrn, recension av Livsaptit

Soufflé à la vanille, uppslag ur Franska bakverk av Mia Öhrn, recension av Livsaptit

Clafoutis aux cerises, uppslag ur Franska bakverk av Mia Öhrn, recension av Livsaptit

Mat & Mingel:

”Mingel och festmat med Denise” av Denise Rudberg (med foton av Jenny Grimsgård), Semic.Recension av Mingel och festmat med Denise av Denise Rudberg, recension av Livsaptit

Denise Rudberg har tidigare författat vuxenböcker i form av både svensk chic-litt och glamourösa deckare men nu gör hon som så många andra i dagens ”kändis-Sverige” och ger sig in i kokbokssvängen också. Här har Rudberg samlat sina recept på allt från köttbullar, spaghetti bolognese och ostkaka, till lax-tabbouli, lammstek, coctails, kanelbullar och rulltårta. Recepten är indelade efter olika typer av fest i kapitlen Familjefest, Girls night, Trädgårdsparty, Afternoon tea, Coctail och Efterfest. Alla recept är lättlagade och många går snabbt att göra iordning medan vissa långkok kräver liten arbetsinsats men tar tid på sig att bli klara. Detta är en bok för dig som gärna bjuder på kalas men som brukar fråga dig själv varför när du står där med femton olika smårätter, saker på värmning och ideligen måste fylla på dryck och mat så att du inte själv hinner mingla runt på festen. Rudberg festar till det på ett mer avskalat vis, och ärligt talat skulle säkerligen de flesta hellre äta en god köttfärssås och hinna träffa värdinnan/värden än att äta lyxmat och undra var värdfolket har gömt sig.

Miniråbiff, uppslag ur Mingel och festmat med Denise av Denise Rudberg, recension av Livsaptit

Filobakad sparris och sweet chili-rulle, uppslag ur Mingel och festmat med Denise av Denise Rudberg, recension av Livsaptit

Mazarin-toscatårta, uppslag ur Mingel och festmat med Denise av Denise Rudberg, recension av Livsaptit

 

”Maten är min medicin” av Janesh Vaidya, Elin Qvick, Malin Barrling, Mia Elmlund (med foton av Charlotte Gawell), Norstedts.Recension av Maten är min medicin av Janesh Vaidya, recension av Livsaptit

Detta är egentligen ingen festbok som sådan och den är inte helt ny, men ”Maten är min medicin” är ändå en mycket inspirerande kokbok om vegetarisk mat med indiska toner. Boken ger en överblick över hur man kan tänka om man vill äta sig frisk och välmående och man utgår från den indiska hälsoläran och livsfilosofin ayurveda. Genom att äta efter sin kroppstyp anser ayurvedapraktikerna att man kan uppnå balans i kroppen och på sikt i livet. Oavsett om man är anhängare av ayurveda eller ej skulle nog de flesta av oss må bättre av att äta mer frukt- och grönsaker. Dessutom är det populärt med indisk mat i Sverige så varför inte övertyga vegoskeptikerna om hur gott vegetariskt kan vara med dessa kryddigt färgsprakande och näringsspäckade recept? Frukostar, pajer, curryrätter, sallader och soppor blandas med raw food , biffar, desserter, mellanmål och drycker. En kokbok för vegetarianer och de flesta andra alltså.

Frukostar, uppslag ur Maten är min medicin av Janesh Vaidya, recension av Livsaptit

Alu gobi, uppslag ur Maten är min medicin av Janesh Vaidya, recension av Livsaptit

Chokladpaj med ingefära & lime, uppslag ur Maten är min medicin av Janesh Vaidya, recension av Livsaptit

 

”Popcorn! 100 originella recept på världens poppigaste snacks” av Carol Beckerman, Tukan. Recension av Popcorn - 100 originella recept på världens poppigaste snacks av Carol Beckerman, recension av LivsaptitVisst kan den här boken ses som en skämtbok, för nog känns det bra galet att blanda ner popcorn i mat och kakor! Men för den som redan har allt och som tycker om popcorn (och det gör väl de flesta?) kan den här boken vara den ultimata presenten. Här hittar man gott om recept på popcorn som smaksatts med olika typer av kryddblandningar och marinader och blandats med allt från nötter, soltorkade tomater och lök, till ost, bacon och tång. Beckerman är inte heller främmande för att blanda ner popcorn i såväl mjuka som knapriga kakor och godisbollar, och tydligen kan popcorn ersätta ströbröd i köttfärslimpan eller förgylla en räkrätt. Att baka tortillabröd på popcorn går tydligen också fint… Jag skulle ljuga om jag sa att jag har provat en massa recept ur boken, men nog är den lite småkul ändå!

Pestopopcorn och Sesam- och sojapopcorn, uppslag ur Popcorn - 100 originella recept på världens poppigaste snacks av Carol Beckerman, recension av Livsaptit

Köttfärslimpa med popcorn, uppslag ur Popcorn - 100 originella recept på världens poppigaste snacks av Carol Beckerman, recension av Livsaptit

Popcornbrownies med kolasmak, uppslag ur Popcorn - 100 originella recept på världens poppigaste snacks av Carol Beckerman, recension av Livsaptit

Så, det var kokbokstipslistan för den här gången!

Tråkigt nog har jag dock inte tillgång till alla nya roliga kok- och bakningsböcker som kommer ut (men med tanke på att vi inte har plats för hur mycket böcker och hyllor som helst är det kanske tur ändå…) så det finns en hel hög med böcker ur vår- och sommarutgivningen som jag gärna skulle lägga vantarna på. Här kommer några exempel på böcker jag gärna skulle vilja flyttade hem till mig för påsyn, åtminstone för ett tag:

Fest med systrarna von Sydow

”Fest med Systrarna von Sydow” av Ebba Kleberg von Sydow och Amy von Sydow Green (med foton av Ulrika Ekblom), Ica Bokförlag.

Det gröna skafferiet

”Det gröna skafferiet” av Karoline Jönsson, Bonnier Fakta.

Soda, lemonad och snacks
”Soda, lemonad och snacks” av Tove Nilsson (med foton av Wolfgang Kleinschmidt), Natur & Kultur.

Det vilda köket

”Det vilda köket” av Rune Kalf-Hansen och Lisen Sundgren (med foton av Charlotte Gawell), Bonnier Fakta.

Inför höstutgivningen ser jag särskilt fram emot följande böcker som jag gärna skulle ha vid spisen eller i någon av kokbokshyllorna hemma:

Nytt fikabröd - Baka gott utan gluten

”Nytt fikabröd” av Jessica Frej och Maria Blohm, Ica Bokförlag.


”Sweet food and photography” av Linda Lomelino, Bonnier Fakta.

och

Tillbehör och garnityr

”Tillbehör och garnityr” av Tommy Myllimäkis (med foton av Charlie Drevstam), Natur & Kultur.

Har ni några favoritböcker bland årets utgivning? Kommentera gärna era tips nedan!

Ramslöksresa i Läckö-Kinnekullebygden dag 2

Mitt hotell på Lundsbrunns kurort, LivsaptitLundsbrunn har flera hotellbyggnader. Detta var den
äldsta och här sov jag och mina medresenärer.

Efter en härlig frukost med nybakat bröd, färsk frukt, scones, ostar, ägg, bacon och en härlig müslibuffé, gav en av Lundsbrunns två ägare Kamran Redjamand oss en kort visning av valda delar av kurortshotellet. Kamran har drivit Lundsbrunn sedan 2003 och det märktes tydligt hur stolt han var över verksamheten, vilket är lätt att förstå. En kurort belägen i så vackra omgivningar och med en sådan mångfald av besöksmål inpå knuten är onekligen något att vara stolt över.

Vägskyltar Lundsbrunn. Livsaptit.Vägskyltar till allt från salonger, elljusspår och golfbana
till kurortens olika hotellbyggnader. Här finns mycket
samlat på liten och härligt grönskande yta!

Lundsbrunns kurort, utsikt. Livsaptit.Tänk om man möttes av den här typen av landskap varje
gång man gick ut genom en nödutgång! Sagovibbar…

Kamran Lundsbrunn. LivsaptitKamran Redjaman visar upp sin verksamhet på Lundsbrunns
kurort, en av Sveriges två kurorter som är privatägda.

Efter rundturen väntade dock dagens höjdpunkt, då vi styrde kosan genom grönskande ängar och skogar med milsvidd utsikt över fälten mot trädgårds- och kokboksförfattaren och föredragshållaren Hannu Sarenströms hem för ett besök och en rundvandring i hans trädgård inklusive lunch.

Läckö-Kinnekulle + Vänern.På resa genom skog och mark i Läckö-Kinnekullebygden.

Läckö-kinnekulle gyllene äng

Väl framme hos herr Sarenström möttes vi av Hannu, tre katter och Hannus kollega på trädgårdsboks- och kokboksfronten Sanna Töringe, som råkade vara på besök just då – ni kan ju bara föreställa er hur lycklig en mat- och kokboksnörd som jag var över att inte bara få träffa Hannu Sarenström utan även Sanna Töringe! Jag hade såå gärna stannat kvar hela eftermiddagen och sett på när de arbetade tillsammans, eftersom Töringe var på besök för att arbeta med sitt och Sarenströms gemensamma kokboksprojekt med mat från Syditalien. Boken beräknas komma ut lagom till hösten 2014 på Bonnier Fakta så håll utkik efter den!

Hemma hos Sarenström + Töringe på besök1. LivsaptitSanna Töringe på trappan och Hannu Sarenström
med champagneglaset i högsta hugg framför hans
underbara hus byggt 1927 i nyklassisistisk stil.

Hemma hos Sarenström, 3. LivsaptitNågra trappsteg ner från vägen innanför den höga häcken
och den vita trägrinden finns Sarenströms paradis.

Knappt hade vi kommit innanför grindarna till trädgården innan Hannu trollade fram en flaska champagne och vinglas (”plastglas kan man ju inte ha i min trädgård!”) som vi fick dricka medan Hannu visade oss runt i sin fantastiska trädgård i nyrenässansstil. Titta bara på bilderna nedan för att få en glimt av hur härlig den är!

Hemma hos Sarenström, 1. Livsaptit.Med grusade gångar, låga häckar och olika partier med växter
har Sarenström skapat en trädgård tänkt att klara sig själv
under längre tider då Sarenström själv ofta är ute
på föredragsturné runt om i landet.

Hemma hos Sarenström, 4. LivsaptitBlommor och knotiga gamla träd samsas i denna smältdegelsträdgård
av kreativitet där naturen får ta plats.

Hemma hos Sarenström, 5. LivsaptitHela trädgården är full av olika stilleben i form av udda stolar och soffor
i trä och järn – perfekta fotomiljöer med andra ord! Det var inte så konstigt
att vi var några besökare som hamnade på efterkälken under
trädgårdsvisningen – här finns så mycket att se och fotografera!

Hemma hos Sarenström, 6. LivsaptitTydliga gångar från/till det lantligt idylliska röda huset med
vita knutar
delar in trädgården i olika zoner.

Hemma hos Sarenström, 7. LivsaptitBlåskimrande himmel, rött hus och grönskande trädgård
med blålila blommor. Jag fick en sådan lust att åka hem
och hämta mitt staffli, åka tillbaka till Hannus trädgård
och sedan måla mig genom trädgården, duk efter duk.

Vallmo, Livsaptit.Ett par stolta vallmoblommor stod mitt i grusgången och blickade ut över grönskan.

Hemma hos Sarenström, 8. LivsaptitSmultronen fick breda ut sig över grusgången – här är det knappast
stelt exakta linjer som gäller; snarare en levande trädgård.

Hemma hos Sarenström, 9. LivsaptitTräbänk att sitta och filosofera på i solen. Tänk att fota en kokbok i de här miljöerna! Åh!

Hemma hos Sarenström, 11. LivsaptitRosa pelargoner i fönstret och dubbeldörrar som entré. Jag fotade
aldrig huset invändigt men det var verkligen sevärt också. Det gick
inte att ta miste på att här bor en kreativ matälskande person (med
hur mycket böcker som helst) med sinne för färg och form. Huset är
liksom trädgården som gjort att fotografera och jag hade kunnat gå
därinne länge och titta på alla saker (i synnerhet i köket och i arbetsrummet).

Hemma hos Sarenström, svartkål. LivsaptitVid uteplatsen finns ett rejält bord med plats för ett helt
kompani och dessutom en rejäl bänk där Hannu lagade
lunch åt oss. På bänken finns dessa ståtliga krukor
med majestätisk svartkål.

Hemma hos Sarenström, kryddörter. LivsaptitEn rejäl gjuten uteplats vid husets ena gavel ramas mjukt in
av örter i terrakottakrukor – perfekt för uteköket!

Efter trädgårdsrundan var det dags för lunchförberedelser, och Hannu tog med hela gänget ut i skogen en liten promenad bort för att plocka ramslök (äntligen!) för första gången. Den första dagen befann vi oss ju som bekant i ett Naturreservat och fick inte plocka någonting. Innan vi kom iväg lyckades vi dock få Hannu att posera vid grinden till huset (”den mest uttjatade bilden någonsin”), vilket åtminstone jag var väldigt glad för :).

Hemma hos Sarenström, den mest uttjatade bilden. Livsaptit

På ramslöksjakt, Kinnekulle, Livsaptit.På väg genom Kinnekulle-skog för att plocka ramslök.

Landley på ramslöksjakt. Livsaptit.Madeleine Landley ville gärna få med sig ramslöksroten hem för
att provodla egen ramslök på balkongen. Och har man ingen
spade får man gräva med händerna 😉

Efter en lyckad ramslöksplockningstur begav vi oss tillbaka till Hannus hus, där han drog igång grillen, tog med matberedaren ut och lagade ramslökspesto på våra egenplockade ramslöksblad på uteplatsen (medan hälften av besökarna fotograferade…). På grillen hamnade halverade körsbärstomater, sparris och pancetta, som tillsammans med ramslökspeston och ett rejält alldeles nybakat bröd utgjorde dagens fräscht lätta lunch tillsammans med en  flaska god Chardonnay.

Hemma hos Sarenström, ramslökspesto under tillverkning. Livsaptit Sarenström gör ramslökspesto, och snålar inte med oljan 😉

Hemma hos Sarenström, ramslökspesto. LivsaptitRamslökspesto gjord med rapsolja, solrosfrön och flingsalt.   

Hemma hos Sarenström, Hannu grillar 1. Livsaptit Grillade tomater. Fingrar i maten är väl inget konstigt?

Hemma hos Sarenström, nybakat bröd. LivsaptitDet är få saker som slår varmt nybakat bröd… Det smakade
om möjligt ännu bättre ute i Hannus trädgård.

Hemma hos Sarenström, Lunch. LivsaptitPancettaströsslad grillad sparris med grillade tomater. Så enkelt och
så fullt av vidunderligt söta, salta, rökiga och mustiga smaker!

Hemma hos Sarenström, dukat bord. LivsaptitStora tygservetter bidrar till en rustik och bohemisk känsla till dukningen.

Under måltiden fick vi höra hur Hannu, efter att ha arbetat som servitör i Göteborg och tröttnat på stadslivet med nattklubbsbesök och stadspuls i slutet av 1980-talet, beslutade sig för att flytta till Mexiko. Innan han kunde åka ville han dock se den Svenska landsbygden och letade efter Bullerbylivet. Han hamnade av en slump på Kinnekulle, där han hyrde ett billigt hus. Tanken var att han skulle stanna i en vecka, men efter två veckor ville han varken återvända till Göteborg eller åka till Mexiko. Han fick fortsätta hyra huset och började, med ägarens goda minne, utan att ha någon trädgårdsvana eller erfarenhet alls, anlägga en trädgård runt huset utifrån bilder han sett i ett magasin. Sarenström tänkte att han skulle stanna på Kinnekulle tills han tröttnade, men han är alltså, drygt 20 år senare, fortfarande kvar. Efter ett antal år i det första huset blev dock hans drömhus i bygden ledigt och han flyttade in i det hus som han bor i idag.

Efter lunchen överraskade Hannu oss med en maffig och smuligt härlig rabarberpaj med grädde, vilken verkligen satt fint efter maten!

Hemma hos Sarenström, rabarberpaj. LivsaptitKrämigt knapersmulig Rabarberpaj modell större än störst som
verkligen smälte i munnen (jag vill också
ha sådana där enorma
serveringsfat, men var förvarar
man sådana i ett vanligt kök?
Köksskåp är ju för grunda!)

Efter en varm lunch, med multipel betydelse av ordet varm, var det (tyvärr!) dags för oss att lämna Hannus trädgård och återvända hem till våra egna hem och liv, och det var inte bara jag som önskade att resan inte skulle ta slut! Men med mig från resan fick jag en enorm dos inspiration, värme och vackra, varma stunder och bilder att spara i huvudet som jag kommer att ta fram när livet känns allmänt stökigt och stressigt och meckigt framöver. En av de där bilderna är den här på Hannu Sarenström, sittandes vid matbordet mitt i sitt eget paradis:

Hemma hos Sarenström, Hannu. Livsaptit

Ett stort tack till Hannu Sarenström, Västsvenska Turistrådet och Destination Läckö-Kinnekulle som lät mig följa med på den här resan!

Det finns upplevelser och så finns det upplevelser. Under Ramslöksresan kom jag på mig själv med att vid flera tillfällen le fånigt och tänka att det var så fantastiskt att jag fick chansen att åka på en sådan här resa. Allt var så vackert, vädret perfekt och att få ägna två dagar åt att njuta av god, nej förresten, fantastisk, mat och matkreativitet tillsammans med likasinnade matnördar, kändes som att få en bit av himlen i sin hand. Sällan har jag dock varit så in i ben och märg trött som jag var när jag kom hem till lägenheten i Majorna i Göteborg igår. Men jag var trött på ett skönt sätt. Hjärnan fullkomligt översvämmades av tankar på alla bilder, all mat och alla inspirerande människor som vi har mött på vår resa och det enda som känns tråkigt, utöver att resan är slut, är att det är så förtvivlat svårt att göra upplevelsen rättvisa med ord och bilder. Två av mina medresenärer har dock återgivit vår resa på otroligt inspirerande och fina sätt, så kika in hos Madeleine på Landleys kök och besök denna sida skriven (på engelska) av Grace Fitzgerald för att läsa och se resan ur andra ögon än mina.

Resans fotograf, Monika. Livsaptit.Supermysiga fotografen Monika Manowska.

Jag vill också passa på att tipsa om en skicklig fotograf och urmysig tjej vid namn Monika Manowska som var med oss på vår resa och fotograferade för Destination Läckö-Kinnekulles räkning. Hon bor i Hällekis och om du söker en fotograf för bröllop eller familjeporträtt i Läckö-Kinnekullebygden är det den här tjejen man ska kontakta!

Hannu Sarenström öppnade upp sin trädgård och sitt hem, och bjöd på utelagad lunch, för vårt sällskap, vilket är något som tyvärr inte är alla förunnat. Men om du vill besöka Sarenströms trädgård och se det vi såg där, kan du passa på när man i Kinnekullebygden ordnar med Öppna trädgårdar i helgen. Sarenström har sin trädgård öppen under lördag och söndag 15-16/6 (mot ett blygsamt inträde på 20 kronor), och de andra trädgårdarna i bygden som deltar har öppet på söndagen. Har du tur så bör inte ramslöken ha blommat över ännu och om du då bara kikar in i skogarna kring Kinnekulle kommer du mötas av samma snövita blomtäcke som mötte oss i tisdags.

Som avslutning på denna resedagbok i delarna två, vill jag råda alla som har orkat läsa ända hit (eller skummat sig fram till slutet för att läsa poängen med det hela) att inte nöja sig med att ta mig, eller Madeleine eller Grace på orden och se på bilderna. Det är inte långt till Kinnekulle från vare sig Göteborg eller Stockholm och bor man i andra väderstreck och på andra orter så bör man faktiskt stå ut med att resa långt för att få möjlighet att se allt vackert som finns att se i bygden, och smaka på lite av allt som finns i området. Åk dit! Genast, bums! Även om du har varit där innan kan du säkerligen hitta en och annan ny pärla.

Destination Läckö-Kinnekulle har till och med ett helt Ramslökspaket som man kan boka om man vill följa i våra spår och göra en egen Ramslöksresa. Och sen när du kommer hem får du hemskt gärna kika in här igen och berätta du tyckte om resan. Okej? Okej!

Ramslöksskog

Recension och jämförelse mellan glasskokböckerna: ”Glass” av Elisabeth Johansson, Natur & Kultur och ”Lomelinos glass” av Linda Lomelino, Bonnier Fakta

I sommarvärme och strålande sol blir den självklara desserten och fikat glass i stora och små lass! Det har inte märkts så mycket på bloggen men under förra året experimenterades det mycket med olika glassrecept i samband med att jag blev med glassmaskin. Några olika favoriter hittade jag, men konstigt nog nådde de aldrig in på bloggen. Jag hoppas på ändring i sommar, så att ni får se vad jag har för glassfavoriter.

Förra årets största glassinspirationskälla var utan tvekan den underbara boken ”Glass” utgiven på Natur & Kultur och skriven av duktiga konditorn och kokboksförfattaren Elisabeth Johansson. I maj i år nådde glassboken ”Lomelinos glass”, utgiven på Bonnier Fakta och skriven av bloggaren, fotografen och kokboksförfattaren Linda Lomelino, butikernas hyllor. Vid första anblicken tycker jag att det är två förbluffande lika glassböcker. Med anledning av detta tyckte jag att det kunde vara kul att göra en jämförelserecension av de två böckerna, och därför presenterar jag här Livsaptits första jämförelserecension av en ”gammal goding” och en av kokbokvärldens hetaste (eller är det coolaste när det gäller glass?) kokböcker i sommar. Vi börjar med ”Glass” av Elisabeth Johansson.

Glass Elisabeth Johansson recension Livsaptit

”Glass” av Elisabeth Johansson, Natur & Kultur.
Elisabeth Johansson är en veteran i kokbokssammanhang och har skrivit en hel uppsjö av kokböcker om bland annat choklad, smulpajer, glass och nu senast Lakrits (recension på den kommer på bloggen framöver!). Hennes bok ”Glass” är drygt 150 sidor fulla med inspiration, recept och vackra färgfoton på glassar av alla de slag, fotograferade av Anna Kern. Boken inleds med en presentation av Johanssons tanke med boken, samt ett avsnitt på en sida om saker som är bra att tänka på när man gör glass och hur recepten kan anpassas efter om man inte har en glassmaskin att tillgå men ändå vill göra glass. Därefter följer recept på allt från gräddiga glassar, parfaiter, semifreddo, färskostglass och paletas, ice pops och pinnglassar, till sorbeter, granitéer, terriner, glasstårtor och klassiska glassar, milkshakes, yoghurtglassar, samt specialglassar utan ägg och mjölk. Det sista av bokens sju kapitel innehåller recept på tillbehör som passar i och till glass, exempelvis såser, strössel, maränger, rån, kakor och sylter. Nedan ser ni några uppslag ur boken som jag har fotograferat.

Glass Parfait recension LivsaptitParfaiter.

Glass Sorbet recension LivsaptitSorbeter.

Glass Granité recension LivsaptitGranité.

Glass Paletas recension LivsaptitPaletas.

Glass Tårta recension LivsaptitMudcake i glasskapitlet.

Alla recept är tydliga och lätta att följa, även om vissa glassrecept innehåller flera olika moment och ett gäng bunkar kan behövas i glassprocessen. Det som är roligt med Johanssons ”Glass” är att här finns verkligen något glassigt för alla, oavsett smakpreferenser eller födoämnesallergier/intoleranser som annars kan sätta käppar i hjulet för glassätandet. Såväl klassiska glassmaker som choklad, jordgubb och vanilj finns med, som nya spännande smaker som exempelvis Kastanjeglass, Aprikosglass med honungscrunch, Whiskyglass, Tiramisuglass och Avokadoglass. Mest innovativa känns dock smakerna i kapitlet med paletas, ice pops och pinnglassar, där vi hittar bland annat Iskaffepinnar, Piña colada-pinnar, Rödbetspinnar med rosmarin, Cosmopolitanpinnar och Gurka- och jalapeñopaletas. Även sorbet- och granitékapitlet bjuder på härligheter som Mango- och hallonsorbet, Citronsorbet i skal, Yuzusorbet med limeblad, Mjölkchokladsorbet, Mojitogranité och Lakrits- och champagnegranité. I kapitlet med glasstårtor och klassiska glassar återfinns en Spritsad kalastårta med flera sorters glass, samt Mudcake och Whoopieglass.

För glassälskaren tycks här finnas allt och lite till, och när jag fick boken förra året tyckte jag att den var ett absolut måste i kokbokshyllan om man är ens det minsta lilla intresserad av att göra egen glass. Inget känns särskilt svårt och här finns både grundrecept som man själv kan använda som bas i experimenterande och nya spännande kombinationer att testa. En riktigt guldklimp i kokboksväg med andra ord som kommer att hålla länge framöver!

Lomelinos glass Recension Livsaptit

Lomelinos Glass av Linda Lomelino, Bonnier Fakta.
Linda Lomelino gjorde sig ett namn genom bloggen Call me cupcake och förra året kom hennes första kokbok Lomelinos tårtor. Hennes andra kokbok ”Lomelinos Glass” är gjord i samma stil som tårtboken med en pastelligt rosa rygg och en blandning av bilder mot antingen en riktigt mörk eller en riktigt ljus fond. Många av tårtbokens recept innehöll många olika moment och delar, och i jämförelse med den känns glassrecepten i denna nya kokbok enkla och snabba att göra.

”Lomelinos glass” utgörs av drygt 100 sidor uppdelade i sju kapitel. Det inledande kapitlet innehåller information om allt man behöver veta om att göra glass. Sedan följer kapitel om gräddglass, sorbet och sherbet, glasspinnar, glasstårtor och desserter, drycker och sist tillbehör. Det rejäla informationsavsnittet i början reder ut begreppen kring både redskap, ingredienser och metoder man kan göra glass på, vilket gör att boken passar lika bra för nybörjaren som den vane glassmakaren.

Bokens första receptkapitel handlar om gräddglass, och här hittar vi grundrecept på olika typer av vaniljglass med diverse smaksättningsförslag, samt chokladglassar. Kapitlet innehåller även lite mer spännande recept som Körsbärsglass med rostad mandel och vit choklad, Fikon- och honungsglass med Madeira, Crème brûlée-glass med Macadamiacrunch, Zabaglioneglass med biscotti, Earl Grey-glass och Browned butter Maple Semifreddo. I sorbet och sherbet-kapitlet sticker Kiwisorbet och Jordgubbs- och champagnesorbet ut, liksom Choklad- och portersorbet. Glasspinnekapitlet är kort med endast tre recept, exempelvis Blåbärs- och yoghurtpinnar. Kapitlet därpå med glasstårtor och desserter känns då betydligt roligare med en kalasfin Rocky roadglasstårta och en Neapolitansk glasstårta med glass i flera färger. Kapitlet med drycker bjuder på kaffe- och glassdrinken Affogato och Ice Cream floats. I det avslutande tillbehörskapitlet bjuder Lomelino på recept på bland annat frasiga glasstrutar, crumble, maränger och såser. Nedan syns några uppslag ur boken.

Lomelinos glass Glass recension LivsaptitOlika gräddiga glassar.

Lomelinos glass sorbet recension LivsaptitSorbet, här med plommon.

Lomelinos glass glasstårtor LivsaptitFörstasidan till kapitlet om glasstårtor och desserter.

Lomelinos glass floats och drinkar recension LivsaptitFloats ur drinkkapitlet.

Lomelinos glass Tillbehör recension LivsaptitOlika glasstillbehör.

Alla recept är tydliga och lätta att följa, även om vissa av glasstårtorna kräver många olika moment som kan vara ganska tidsödande. Varje recept inleds på ett trevligt vis med en personlig text där Lomelino kommenterar glassen, någon ingrediens eller sin egen hållning till just det här receptet. Alla recept och de fina färgfotografierna på fantasifullt stylad glass är skapade/tagna av Linda Lomelino själv. Här och där i boken finns även illustrationer av Katy Kimbell som förvisso är fina men som jag personligen inte tycker behövs. Många av Lomelinos recept innehåller en liten mängd av någon typ av alkohol, vilket hon själv anger är tillsatt dels som smaksättning och dels för att minska mängden iskristaller och göra glassen krämigare, men om man inte vill ha alkohol i glassen ska det gå bra att hoppa över den.

”Lomelinos glass” är en fin och trevlig glassbok med många oväntade och spännande smaksättningsförslag och de fina färgfotona gör detta till en bok man gärna har framme, oavsett om man ska göra glass eller ej. En bra nybörjarglassbok och inspirationsbok för de flesta.

Jämförelse mellan de två böckerna
Om vi börjar med likheterna har båda glassböckerna lika många kapitel (7), båda har med recept på gräddglassar, parfaiter, sorbeter, pinnglassar och glasstårtor, och båda avslutas med ett kapitel med tillbehör till glassen. Dessutom tycker jag att form- och bildspråket är ganska likt också. Kanske beror det på att det är trendigt att fotografera med bakgrund av antingen vitt och ljusa pasteller eller mot mörka träskivor och brädor, utan så många mellanting eller utomhusbilder? Kanske råkar det bara vara så att fotograferna har liknande fotograferings- och stylingstil?

Lomelino väljer dock något oftare lite mörkare bakgrunder, medan många av Johanssons bilder är tagna mot ljusare och mer avskalade bakgrunder som gråvita marmorskivor. Johanssons ”Glass” saknar illustrationer utöver färgfotografierna och rubrikerna är enkelt satta med tjocka versaler mot vit bakgrund, medan Lomelino har färgglada rutor i olika färger som botten mot sina rubriker, vilka även de är skrivna med versaler.

I inledningsavsnittet redogör Lomelino för vad olika glassar som sorbet, sherbet, gräddglass och semifreddo egentligen är, medan Johansson i sin ”Glass” har inledningstexter till varje kapitel där detta beskrivs närmare. Receptmässigt säger det sig självt att Johansson får plats med betydligt fler recept eftersom hennes bok är femtio sidor längre än Lomelinos, och just här känns det som att man får betydligt mer för pengarna tack vare alla extra recept.

En hel del recept är relativt lika mellan de båda böckerna, och på vissa uppslag känns det som att Lomelino har kopierat en del från Johansson. Med tanke på hur lång tid det tar att göra en kokbok behöver det dock inte vara så. Bilder, stil och recept i många matmagasin och kokböcker är så lika numera att det är svårt att säga vem som kom på vad och vem som har kopierat vem. Likheten gör att man knappast behöver ha båda böckerna, samtidigt som skillnaderna och de olika smaksättningsförslagen gör att båda böckerna är inspirerande och absolut kompletterar varandra. Om man är intresserad av att göra spännande och varierande glasspinnar är Elisabeth Johansson ”Glass” det självklara valet, medan ”Lomelinos glass” innehåller drinkar och fina tårtor som man inte hittar i Johanssons bok. ”Glass” är mer av en glassbibel som känns som om den kommer att hålla över lång tid, delvis på grund av dess bredd med många olika recept på gräddiga, sorbetiga och isiga glassar, glasspinnar, tårtor, desserter och glassar även för dem som har allergier och intoleranser, medan ”Lomelinos glass” med sina spännande smakkombinationer känns mer som en trendbok som känns väldigt kul nu men som kanske inte står sig riktigt lika bra över tiden.

I slutändan är det helt och hållet en smaksak vilken av dessa böcker man föredrar, och jag tror inte att den glassintresserade blir besviken på någon av dem. Om jag bara fick välja att ha en glassbok hemma i hyllan skulle jag dock välja Elisabeth Johanssons ”Glass”, men eftersom jag har plats för båda ser jag ingen anledning att välja bort Linda Lomelinos ”Lomelinos glass”. Två fina böcker som gör en glad finns det alltid plats för, och inte kan det väl bli för mycket av glass?

Recension av ”Sweet!” av Roy Fares, Bonnier Fakta

Många böcker hittar hem till mig och de flesta är i mat- och bakningsgenren. Flertalet recenserar jag för Bibliotekstjänst där jag arbetar som lektör. Vissa av böckerna recenseras senare med helt nya, och längre utlåtanden för att publiceras här på bloggen. 120-150 ord som är formatet för Bibliotekstjänsts recensioner är ofta så lite att jag känner att jag vill breda ut mig mer.

Idag tänkte jag bjuda på en recension av en högaktuell bok som jag inte hade nöjet att recensera för BTJ men som lyckades hitta hem till mig ändå 🙂

Recension av ”Sweet!” av Roy Fares, Bonnier Fakta

Roy Fares föddes 1984 i Libanon och kom till Sverige med sin familj som sexåring. Idag har han blivit ett lika välkänt namn som ansikte genom sin medverkan i bland annat Go’kväll Lördag. Han vann tävlingen Årets konditor 2010 och har sedan dess dykt upp lite här och var i medierna och inspirerat såväl andra konditorer som vanliga amatörbagare med sina läckra sötsker.

”Sweet!” är Fares första bakningsbok där han har samlat över femtio favoritrecept indelade i kapitlen ”Till middag” (framför allt med desserter i portionsstorlek), ”Till fest” (innehållandes tårtor och pajer som räcker till många), ”Till kafferep” (som är en uppdatering av klassiska sju sorters kakor och innehåller både svenska småkakor, muffins och cupcakes), och ”Till mingel” (med recept på kakor och godis som mer är som små munsbitar). Inspirationen till recepten har Roy Fares hämtat från Sverige, USA och Frankrike, vilket märks på blandningen av hallongrottor, jordgubbskräm, cupcakes, donuts, macarons och éclairer. Fares beskriver i inledningsavsnittet av boken att anledningen till att just franska bakverk är favoriter är att Libanon var en fransk koloni under lång tid, vilket har påverkat Libanons konditortraditioner i fransk riktning.

Roy Fares i farten.

Efter det inledande stycket med Fares tankar bakom boken, följer ett avsnitt kallat ”Konditorns råd” där han delar med sig av tips kring redskap, råvaror och olika moment i bakningsprocessen. I sitt rådavsnitt tipsar författaren läsaren att våga experimentera och kombinera olika delar av recepten på nya sätt för att skapa egna dessertfavoriter och utveckla kreativiteten.

I de efterföljande receptkapitlen blir det tydligt att de flesta recepten kan plockas isär i delar och pusslas ihop på nya sätt till andra helheter. Boken blir på så vis något av ett uppslagsverk med recept på olika mousser, crèmer, tårtbottnar, pajskal, frostingar, fyllningar, garneringar och tillbehör. Recepten i sig ser dock redan så goda ut att det gott räcker att följa dem rakt upp och ner om man inte är så experimentsugen av sig eller känner sig osäker bakom degbunkarna.

Ett av de mer annorlunda och spännande recepten i boken
är utan tvekan friterad vaniljtryffel.

Jag är nu varken novis i köket eller särskilt bra på att följa recept rakt upp och ner som de är. Därför provbakade jag ett brownie-recept från boken (som egentligen var ihopteamat med en cashewnöts och kolasåstoppad chokladmousse) och använde som tårtbotten till min brownie-pecan-kolasås-hallon-espresso- och vaniljmascarponetårta (nej, ”Less is more” är inte riktigt min melodi när det gäller tårtor och choklad 😉 ). Brownien i sig var dock så god att jag önskade att jag hade bakat dubbel sats och den passade alldeles ypperligt som tårtbotten.

Frozen cheesecake någon? Gärna för mig!

Efter provbakningen av brownien och ett par andra recept har jag kunnat konstatera att recepten är tydligt skrivna och enkla att följa med alla mått angivna i såväl gram som deciliter/antal/msk/tsk/krm, vilket gör det enkelt att lyckas oavsett hur man väljer att mäta upp ingredienserna. Vissa recept innehåller många olika delmoment som kan göra bakningsprocessen lite tidsödande (och kräva en hel del bunkar), men inget är egentligen svårt eller krångligt.

Choklad- och hallonslices innehållandes både
hallontryffel och, just det, mandelmassa…

Som den chokladfantast jag är älskade jag förstås att boken var fullmatad med härligt chokladstinna recept med såväl vit och mörk choklad som mjölkchoklad. Även nötter, frukt och bär finns med i många recept, om än inte i lika riklig mängd som recepten som innehåller mandelmassa. Eftersom jag själv inte är stormförtjust i mandelmassa blev jag lite besviken då och då av att märka att vissa av de bakverk som såg läckrast ut innehöll just mandelmassa.

Fares har verkligen lyckats med receptstylingen och har tillsammans med  fotografen Wolfgang Kleinschmidt skapat fantastiska färgfotografier som lockar till bakning.

”Sweet!” är en ytterst användarvänlig bakningsbok utan onödiga tekniska detaljer eller texter som kan förvirra läsaren. Boken passar således såväl nybörjarbagaren som den som redan är en van hemmabagare som vågar experimentera. Om man inte gillar att baka själv kan den utgöra en perfekt present till någon närstående som kan baka åt en. Det räcker nämligen att titta på bilderna för att man ska vilja smaka på nästan alla bakverken och desserterna bums.